Ensamhet, ett ord som jag är så bekant med och blev redan som väldigt liten.
Hur lilla jag ropade efter hjälp men tillbaka hördes bara ett eko. Sen kom en dag, jag tog steget att kontakta Maskrosbarn, något jag är övertygad om räddade mig.
Att vara maskrosbarn har påverkat mig väldigt mycket under livets gång. Jag har fått uppleva en hel del saker som en ung tonåring inte ska behöva vara med om, men samtidigt så är jag otroligt tacksam eftersom det har format mig till den personen jag är idag.
"Innan jag kom hit kände jag mig väldigt ensam i allt jag gick igenom."
Läs intervjun med en tidigare ungdom som sökte stöd hos Maskrosbarn som 16-årig och som nu vill ge tillbaka genom att själv vara coach åt en ungdom.
Maskrosbarn lärde mig att även när vinden blåser hårt och marken känns kall, så kan man alltid hitta styrkan att växa, och i den gemenskapen fann jag inte bara en familj, utan också mig själv.
Tack för att du hade enskilda möten med alla i klassen. Tack för att du tog reda på att jag gillade fotboll under mötet och parade ihop mig med en annan i klassrummet. Tack vare dig har jag fått en ny vän.