Maskrosbarns kommentar på budgetpropositionen 2024

Kommentar till regeringens förslag av statsbudget

Maskrosbarn har under många år lyft vikten av att socialtjänsten tillförs mer resurser för att ha förutsättningar att fullgöra sitt viktiga uppdrag. I budgetpropositionen för 2023 såg vi mycket begränsade och smala satsningar på det förebyggande arbetet inom socialtjänsten. Det är därför glädjande att regeringen i årets budgetproposition föreslår omfattande satsningar för att möjliggöra en reform av socialtjänsten och bana väg för en ny socialtjänstlag där socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande. Maskrosbarn välkomnar satsningarna då vi vet utifrån vår målgrupp att socialtjänsten och det förebyggande arbetet har en helt avgörande roll i att säkerställa att barn som lever i utsatthet får tillgång till skydd och stöd. Vi anser att satsningen skulle ge socialtjänsten bättre förutsättningar, men konstaterar samtidigt att den är otillräcklig i ljuset av att kommunerna står inför en mycket svår ekonomisk situation med enorma utmaningar. I kommuner och regioner förväntas 2024 ett underskott på totalt 28 miljarder kronor. Flera aktörer larmar om en välfärd i kris och skriker efter mer resurser och en större långsiktighet i välfärdssatsningarna.

Det ekonomiska läget och den höga inflationen gör att kommuner och regioner tvingas vidta besparingsåtgärder. Av erfarenhet vet vi att de nedskärningar som blir nödvändiga i ekonomiskt svåra tider ofta innebär att det förebyggande arbetet blir lidande. Det är därför av stor vikt att kommunernas budgetering möjliggör en fortsatt utveckling av det förebyggande arbetet.

Situationen på socialtjänsten har i den senaste socialchefsrapporten från fackförbundet Vision beskrivits som en allvarlig kris. Åtta av tio socialchefer uppger i rapporten att de har svårt att rekrytera socialsekreterare och nio av tio tror att det kommer bli ännu svårare de kommande åren. Barnen vi möter har under många år vittnat om hur den stora personalomsättningen inom socialtjänsten påverkar dem negativt. Maskrosbarn ställer sig därför positiv till att regeringen avsätter totalt 8 miljarder kronor fram till 2028 för en kompetens- och bemanningssatsning. Vi vill dock understryka behovet av en djupgående analys av problematiken kring att attrahera och behålla kompetent personal för att säkerställa att åtgärder för att komma tillrätta med problemen blir träffsäkra, ändamålsenliga och effektiva.

Maskrosbarn är även oroade över hur vissa politiska förslag som läggs fram av regeringen riskerar att undergräva betydelsen av positiva satsningar i årets budgetproposition. Maskrosbarn befarar att de positiva effekterna av att regeringen avsätter medel för att stimulera en omställning av socialtjänsten kan motverkas av de negativa effekterna av att till exempel införa angeverilagar eller tvingande ekonomiska konsekvenser för föräldrar som inte samtycker till insatser. Sådana politiska förslag riskerar att försvåra socialsekreterarnas möjligheter att bygga förtroende, vilket är helt avgörande för att barn och unga ska få tillgång till skydd och stöd.

Det är av avgörande betydelse att socialtjänsten skiftar fokus till ett mer förebyggande arbete och tidiga insatser, men Maskrosbarn vill understryka behovet av att fokuset inte enbart blir brottsförebyggande. Samhället står inför stora utmaningar att komma tillrätta med kriminalitet, men det förebyggande arbetet får inte enbart handla om brottsförebyggande arbete. Socialtjänsten bör inte användas som ett verktyg för brottsbekämpning och det är otroligt viktigt att vi fortsatt värnar om socialtjänstens uppdrag så att socialtjänsten kan ägna sig åt att bygga tillit, förtroende och relationer och säkerställa att barn får tillgång till skydd och stöd.

Maskrosbarn kommer att fortsätta att följa regeringens arbete och ser fram emot en fortsatt god dialog. Betydande satsningar i välfärden är absolut nödvändiga för att säkerställa barns rättigheter och tillgång till stöd och skydd. För att säkerställa att satsningarna är effektiva och ändamålsenliga, samt möter de behov och utmaningar som vi står inför, är det också helt avgörande att vi lyssnar på professionen, de som faktiskt arbetar med att ge stöd till barn och unga, och framför allt barnens egna erfarenheter och åsikter.