Meny
När det gäller placeringar av barn finns det idag allt för många brister. Det är ett pussel som ännu inte är lagt och där flera pusselbitar saknas.
Beslut fattas över barns huvuden i alldeles för stor utsträckning och barn behandlas fortfarande som att deras åsikter och röst inte är lika viktig som vuxnas, även när det gäller beslut om deras egna liv och framtid. Under 2023 lämnar två otroligt viktiga utredningar över sina förslag till regeringen, Barn i samhällets vård och Barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. Förslag som, om de förverkligas, kan göra att viktiga bitar faller på plats.
Förändringskraven som vi tagit fram tillsammans med SOS-Barnbyar, Attention, Barnrättsbyrån och Knas Hemma symboliserar några av de pusselbitar som behöver komma på plats och som utgår helt ifrån alla de barn som vi mött genom åren som har erfarenhet av placeringar.
Familjehem måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag, genom utbildning och stöttning från socialtjänsten. Kvalitén och kontrollen av familjehem behöver stärkas för att säkerställa att alla barn som blir placerade hamnar i ett tryggt hem.
Barn som blir placerade bör erbjudas ett oberoende barnombud för att säkerställa att deras röst blir hörd i kontakt med myndigheter.
Barn måste ges tillgänglig och anpassad information löpande om vad som händer och kontakten med socialsekreteraren måste vara regelbunden och utifrån barnets behov.
Placerade barn behöver erbjudas en stödperson i samband med och under en placering. Ett stöd som är anpassat efter barnets behov som t.ex. Coach vid placering som Maskrosbarn tillhandahåller.
Barnets bästa behöver få vara avgörande för alla beslut kring placering, inte enbart vid beslut om upphörande av vård. Vid bedömningen av barnets bästa måste barnets egen inställning och uttryckta behov vara de viktigaste delarna.
Den 20 november anordnade Maskrosbarn och World Childhood Foundation en konferens med fokus på placerade barns rättigheter. På konferensens medverkade bl.a. socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall tillsammans med en panel av beslutsfattare och representanter från ett flertal myndigheter, samt ungdomar med egen erfarenhet av att vara placerade.
Mot slutet av dagen överlämnades vår namninsamling med de fem förändringskraven över till Camilla Waltersson Grönvall.
/Ungdom 16 år
Förhöjd risk för fysisk och psykisk ohälsa
Mellan 3–4 procent av alla barn i Sverige kommer någon gång under sin uppväxt placeras i familjehem eller på institution. Placerade barn har en förhöjd risk för suicid, fysisk och psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet.*
Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser från 2019 slutför majoriteten av de placerade barnen inte gymnasiet. Jämförelserna visar också att förskrivningen av psykofarmaka till barn i familjehem har ökat kraftigt de senaste tio åren samt att det finns stora skillnader mellan placerade barn och deras jämnåriga både när det gäller skolgång och psykisk ohälsa. Enligt socialstyrelsen är det även mindre vanligt att familjehem i Sverige erbjuds stödinsatser för barns fysiska och psykiska hälsa jämfört med andra länder.
Barn som är placerade löper även större risk att som vuxna drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa, arbetslöshet, hemlöshet och försörjningssvårigheter. Att inte sätta in förebyggande insatser kostar idag samhället 35 miljarder kr. **
Behov av mer stöd för placerade barn
Barn som placeras i jour- eller familjehem anses ha fått samhällets tyngsta insats, vilket bidrar till att barnen väldigt sällan får ytterligare stöd beviljat av socialtjänsten. Enbart 20 procent av kommunerna uppger att de erbjuder barnen andra typer av stöd.
Barnen själva vittnar om vilken svår omställning en placering innebär och hur jobbigt det är att hantera alla känslor i samband med detta. Gemensamt för majoriteten av de placerade barn vi på Maskrosbarn mött genom åren är att de uttrycker ett behov av att ha någon utomstående att prata med om sin situation. Placerade barn är en särskilt utsatt grupp då de ofta inte har någon trygg vuxen som kan hjälpa dem i sina myndighetskontakter. Vi ser att detta leder till att placerade barn inte vågar vara ärliga om sitt mående, hur de har det i sitt nya hem och heller inte vågar klaga på myndighetsbesluten. Maskrosbarn erbjuder därför särskilda stödinsatser för
placerade barn genom oberoende barnombud, coach vid placering och helgläger.
* SBU, Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn (2017).
** Nka, Barn som anhöriga (2015).
Tack till vår sponsor tuppreklam.se
