Relationen till våra föräldrar påverkar oss mycket. Som barn är vi beroende av våra föräldrar för att bli omhändertagna. Om du har en förälder med missbruk, som mår psykiskt dåligt eller som utsätter någon för våld i hemmet kanske du kan känna igen dig i att inte alltid ha fått det du behöver. Du kan ha farit illa eller påverkats negativt i ditt mående.
Samtidigt kan det finnas många positiva erfarenheter, goda egenskaper och fina stunder med ens föräldrar, vilket kan göra relationen extra svår att förhålla sig till. Eftersom vi är i en beroendeställning anpassar vi oss ofta efter våra föräldrar, även när det inte alltid är bra för oss.
Förutom relationen till ens föräldrar finns det givetvis många andra relationer som är viktiga.
Relationer till andra familjemedlemmar, släktingar, vänner, partners, klasskompisar, lärare, andra vuxna, m.m. Även dessa relationer kan vara av varierande kvalitet, och påverka oss både positivt och negativt.
Bland alla relationer finns också relationen till dig själv.
Din relation till dig själv – hur du behandlar och tar hand om dig själv, hur du tänker och pratar om dig själv – påverkas ofta av hur andra är mot oss och hur vi sett andra behandla oss.
Beroende på hur våra relationer varit när vi var små kan vi få olika typer av mönster som brukar upprepa sig i våra relationer, s.k. anknytningstyper eller anknytningsmönster. Man brukar säga att det finns fyra olika anknytningstyper. Anknytningstyper vi får med oss från när vi är små kan påverka oss även när vi blir stora och styra hur vi är i våra relationer idag – hur vi inleder relationer till andra, hur vi tar hand om våra relationer och hur vi avslutar dem.
Din anknytningstyp är inte ditt eget fel, och man kan jobba på att förändra det!
Personer med trygg anknytning litar på att människor omkring dem kommer att hjälpa dem när det uppstår svåra eller skrämmande situationer. Som vuxna har de lättare att komma nära andra människor, men trivs också bra i sitt eget sällskap. Ofta har man långvariga relationer med andra personer som också har trygg anknytning.
Personer med ambivalent anknytning har tidigare varit med om att ibland ha blivit omhändertagna och ibland inte när de sökt hjälp och tröst hos vuxna. Det kan göra att man känner stor osäkerhet och separationsångest som ofta visas väldigt mycket utåt. De kan ibland beskrivas som ”känslomänniskor” och har ofta nära till sina känslor och kan vara känslostyrda. I relationer kan de ibland vara intensiva, vara väldigt nära och vilja mycket snabbt – för att sen ändra sig plötsligt och inte vilja vara nära. De kan också känna en rädsla för att bli övergivna och klamra sig fast vid personer, både trygga och otrygga.
Personer med undvikande anknytning har ofta blivit avvisade och bortstötta när de behövt stöd och sökt hjälp och tröst hos vuxna. De har lärt sig ganska tidigt att inte söka hjälp och stöd, utan istället hålla känslorna inombords och ”klara sig själva”. De brukar ofta beskrivas som ”tänkare” snarare än ”kännare”. Det fungerar oftast bra utåt som vuxna och har lätt att skapa kontakter, men vågar sällan släppa in människor helt och hållet. I nära relationer håller de ofta viss distans och är svåra att komma nära. Ibland drar de sig undan när de känner att det finns ett krav på närhet från andra.
Personer med desorganiserad anknytning har ofta haft föräldrar som inte kunnat ge dem trygghet eller hjälpt dem förstå sina känslor när de var små. Det är vanligt när barn är med om trauma, våld eller övergrepp, och kan göra att man blir apatisk när jobbiga känslor kommer. Man kan ha svårt att hantera känslor, hitta lugn och känsla av trygghet. Man kan bete sig både ambivalent, undvikande och passivt. Även i nära relationer kan man ha det svårt och skifta mellan att bete sig ambivalent, undvikande och ibland avslutar man relationer helt för att det blir för svårt.
Det är fullt möjligt att ändra på – ingenting är ”kört”! Att bli medveten om vad man har för mönster gör det lättare för att utvecklas och ha koll på sig själv.
Man kan också knyta an enligt olika anknytningstyper med olika personer och det kan ändras över tid. Varje relation vi har gör något med våra mönster, de formas och slipas på hela tiden – ingenting är skrivet i sten!
Många maskrosbarn har vuxit upp med föräldrar som inte hanterat gränser bra. Det kan handla om att gränser inte funnits eller att gränser inte respekterats och kränkts. Kanske har du inte varit fri att säga nej, eller skuldbelagts, bestraffats eller känt dig rädd om du gjort det.
Då är det inte konstigt att det är svårt att sätta gränser mot sin förälder, eller i andra relationer. Det är vanligt att man blir rädd för att bli avvisad om man säger nej. Eller att man ignorerar sina egna behov för att vara andra till lags. Kanske har man t.o.m svårt att veta vilka ens egna behov är. Man kan även ha svårt att sätta gränser gentemot sig själv, t.ex. berättar alldeles för mycket för andra, eller tvärtom håller gränserna till sitt privata så pass hårt att man inte släpper in andra.
Det är inte ditt fel att det blivit så, men det fina är att det går att jobba på!
Det finns många saker du kan göra för att påverka dina relationer, relationsmönster och framförallt relationen till dig själv.
Om du har svårt att veta var du ska börja vill vi uppmuntra dig att börja med relationen till dig själv – den är livslång och den viktigaste du har.
Ett bra första steg är att fortsätta använda dig av vår Self Care-sida för tips på hur du kan ta hand om dig själv.
Den här övningen är kan vara bra om du vill träna på att stärka relationen till dig själv.
Fundera på vad hade du velat säga till dig själv när du var liten och skriv ett brev. Om du vill kan du inspireras av frågorna nedan:
Skriv på papper, eller använd textrutan nedan och ta en screenshot (sparas bland dina bilder) eller klicka på Spara som fil (sparas bland dina filer).
För att jobba på sina relationer är ett bra första steg att fundera över hur dina relationer ser ut.
Kom ihåg att du inte behöver döma eller värdera hur dina relationer ser ut, försök bara att beskriva.
Skriv på papper, eller använd textrutorna nedan och ta en screenshot (sparas bland dina bilder) eller klicka på Spara som fil (sparas bland dina filer).
För att lättare kunna se framför dig vilka relationer du har kan du rita en egen nätverkskarta.
Ta fram papper och penna, eller använd fälten längre ner om du vill använda mobilen.
Börja med att skriva ditt namn i mitten och ringa in det. Skapa sedan fyra stora rutor runtom. Dessa fyra rutor är olika sammanhang i ditt liv. T.ex. familj, vänner, skola, fritidsintresse, internet, professionella, m.m. Välj fyra av dessa, eller kom på egna (det går också att skriva “övrigt” på en av rutorna om det är svårt att bestämma sig!).
Efter det skriver du in personer som finns i ditt liv. Avståndet till mellan personerna och ditt namn avgör hur nära ni är. De personer du tycker är nära relationer sätter du nära ditt namn, och de personer som du inte har lika nära relation med sätter du längre bort från ditt namn.
Gör du övningen på mobilen kan du skriva personerna som står dig närmast högst upp i listan och personer som du inte har en sån nära relation med längre ner.
Om det finns något du vill ändra på, fundera på vad ett första steg kan vara för att jobba mot det!
Skriv en egen lista om vad som för dig är sunda tecken i en relation, och vad som är osunda tecken. Vad är bra för dig i relation till andra? Vad är dåligt för dig i relation till andra?
Skriv på papper, eller använd textrutorna nedan och ta en screenshot (sparas bland dina bilder) eller klicka på Spara som fil (sparas bland dina filer).
Hittar du osunda tecken, kan det vara ett tecken på att du behöver stärka dina gränser, vilket du har rätt till att göra och hävda dina behov. En gräns kan också handla om att avsluta en relation, vilket också är tillåtet och ibland behövligt.
Om du tycker det är svårt att sätta gränser är det möjligt att träna på. Om du är ovan är det inte konstigt att det tar tid och en hel del övning att bli trygg och bekväm att sätta gränser – men det går!
Skriv på papper, eller använd textrutorna nedan och ta en screenshot (sparas bland dina bilder) eller klicka på Spara som fil (sparas bland dina filer).
Ett bra första steg är att fundera över vilka gränser du sätter redan nu och vilka gränser du tycker är svårare att sätta. Om du har svårt att komma på själv kan det hjälpa att titta på de olika gränserna som beskrivs i avsnittet – kroppsliga, sexuella, tidsmässiga, muntliga och känslomässiga – och ställ dig frågorna:
När du vet vilka gränser du har är det bra att börja öva på att sätta gränser. Kommunicera ut dem till alla och försök hålla kvar vid dessa gränser.
Skriv på papper, eller använd textrutorna nedan och ta en screenshot (sparas bland dina bilder) eller klicka på Spara som fil (sparas bland dina filer).
Ibland är det hjälpsamt att prata med någon utomstående om hur det är i ens relationer.
Chatta med oss (varje kväll 20-22), eller prata med en av våra kuratorer.
Om du är utsatt för våld av någon, vill vi påminna dig om att det aldrig är tillåtet, under några omständighet. Läs mer om våld här.