ÄR DU UNGDOM OCH HAR DET JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS!

STÖTTA OSS
maskrosbarn-2020-_8

Remissvar: Förslag till ny socialtjänstlag

I april 2017 tillsatte regeringen en särskild utredare för att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Maskrosbarn har lämnat sitt remissyttrande och konstaterar att uppdraget riskerar bli en teoretisk skyldighet men inte en praktisk möjlighet.

Maskrosbarn har under hela utredningstiden suttit med i en av utredningens referensgrupper och varit särskilt drivande i frågor kring barns delaktighet och rätten till barnombud.

Därför ser vi allvarligt på att många delar i utredningen innefattar barnperspektivet ur den vuxnes ögon istället för ur barnets. Vi saknar också tydliga riktlinjer för hur barn själva ska göras delaktiga i beslut och insatser – något som vi vet är avgörande för att de ska få den hjälp de har rätt till.

– Att socialtjänstlagen revideras tycker vi är positivt och, utifrån vår målgrupps behov, rent av nödvändigt. Men om en ny lag ska kunna bidra till verklig skillnad för våra barn måste den mycket tydligare genomsyras av ett barnrättsperspektiv, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.

Maskrosbarn är starkt kritiska till hur omfattande förändringar ska kunna ske när förslaget uttryckligen inte får vara kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Vi anser att risken är stor för att uppdraget blir en teoretisk skyldighet och inte en praktisk möjlighet.

Här kan du läsa hela remissvaret (pdf).

Läs gärna debattartikeln ”En ny socialtjänstlag – ett steg i rätt riktning men långt ifrån målet”

Våra svar utgår från målgruppen

I yttrandet har vi valt att svara på de delar av remissen som är mest relevanta för Maskrosbarns målgrupp och som barn och ungdomar har lyft återkommande under våra 15 år som verksamma. Här är några av våra svar i sammandrag:

En målinriktad ramlag
Det kommunala självstyret är starkt i Sverige. Det finns kommuner med väldigt olika utmaningar och förutsättningar, varför det är en självklarhet att en kommun behöver resursfördela på olika sätt. Maskrosbarn anser att man nationellt behöver enas om ett arbetssätt som är rikstäckande för att möta de rättigheterna som ska tillgodoses gällande barn. Vi ser en stor risk i att det tolkningsutrymme som ofta sker i samband med den enskildes rätt till skydd och stöd ser så olika ut beroende på var i landet man bor.

Maskrosbarn anser att en tydligare lag kring barns rättigheter i kontakt med myndigheter behövs för att säkra att alla barn ska ha samma rättigheter oavsett vart i landet de bor och vem de möter på socialtjänsten. En särskild barnlag.

Rätten till information förtydligas i socialtjänstlagen
Under de 15 år som vi har mött barn som lever i utsatta livssituationer har bristen på information i kontakt med myndigheter varit något som ständigt har återkommit. Barnen beskriver hur de önskar information om exempelvis sina rättigheter, hur en utredning går till, vad för stöd det finns att få och hur kontakten med socialsekreteraren kommer att se ut. I en av Maskrosbarns rapporter svarade 94 procent av de 50 ungdomar som deltog att de inte hade någon kunskap om sina rättigheter och barnkonventionen.

Vi anser i enlighet med utredningen att bestämmelsen om rätt till information bör förtydligas men ser ett stort behov av att gå steget längre och även lagstifta kring rätten till delaktighet.

Barns rätt till delaktighet under hela processen hos socialtjänsten är en högt prioriterad fråga i den reviderade socialtjänstlagen, något vi återkommande har lyft under referensgrupper med utredningen.

Utökad möjlighet för socialtjänsten att samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke
Maskrosbarn har under många år arbetat för att barn ska få enskilda samtal, utan sina föräldrar, hos socialtjänsten. Detta är något som flertalet av de barn som vi möter och som har erfarenhet av kontakt med socialtjänsten lyfter som viktigt, ofta helt avgörande, för att våga berätta om sin hemsituation. Maskrosbarn anser att det skulle behöva vara en lagstadgad rättighet i socialtjänstlagen att alla barn får minst ett enskilt samtal under en utredning, helst flera.

Även under förhandsbedömning behöver socialtjänsten ha möjlighet att ha samtal med barn utan vårdnadshavarna. Maskrosbarn har återkommande lyft den föreslagna förändringen under referensgrupper med utredningen och är mycket positiva till en sådan lagförändring.

Vi önskar dock att utredningen hade gått steget längre och föreslagit att utöka möjligheten att avvakta med att underrätta vårdnadshavare om vad barnet har berättat under det enskilda samtalet. Det finns ett behov av skydd både vid förhandsbedömning och under utredning, exempelvis vid misstankar om våld eller övergrepp i hemmet. Att direkt efter samtalet med barnet berätta för vårdnadshavarna vad hen har sagt om hemsituationen kan leda till att barnet hamnar i en farlig situation där hen går hem med sin förälder igen och riskerar att utsättas för än mer våld.

Frågan om barnombud bör utredas vidare
Maskrosbarn anser, precis som utredningen, att en särskild utredning kring barnombudsfrågan behöver tillsättas av regeringen. Maskrosbarn har under tio år arbetat som barnombud till barn i vår verksamhet som har behov av stöd i kontakten med socialtjänsten. Vi möter många barn som inte känner till sina rättigheter i kontakten med myndigheter, som inte förstår vad som händer på socialtjänsten och som inte känner sig lyssnade på eller tagna på allvar. Vi önskar att det tydliggörs i lagen att barn alltid ska få information om att man som barn har rätt att ta med sig någon som stöd i möten med socialtjänsten.

Då vi vet att många barn inte har någon viktig trygg vuxen som kan följa med dem som stöd till socialtjänsten ser vi att det behöver finnas en barnombudsfunktion som kan tillhandahålla barnombud till de barn som kommer i kontakt med socialtjänsten. Det anser vi borde vara en rättighet.

Vi ser funktionen som en otroligt viktig del i att se till att barnens perspektiv faktiskt kommer fram och att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Enligt Barnrättskommittén ska barn ha möjlighet att framföra klagomål till barnanpassade instanser när rättigheter enligt konventionens kränkts, för att rättigheterna ska bli meningsfulla i praktiken.