Meny
Den 19 september 2024 överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2025 till riksdagen. Maskrosbarn har granskat budgetförslaget utifrån vår målgrupps behov och utifrån ett barnrättsperspektiv.
Maskrosbarn kämpar för barn och ungas möjlighet att få tillgång till rätt stöd i rätt tid. Hur staten fördelar sina resurser har en direkt inverkan på vår målgrupps möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Budgeten och en ansvarsfull resursfördelning är således ett viktigt verktyg i arbetet för att förbättra situationen för barn och unga i utsatta livssituationer.
Regeringens budget måste ses i ljuset av den svåra ekonomiska situation som fortsatt råder för kommuner och regioner. Enligt SKR förväntas i år regionerna redovisa ett underskott motsvarande 16 miljarder kronor, och kommunerna ett underskott på 14 miljarder kronor. Regionernas resultat faller jämfört med 2023 trots höjda statsbidrag och omfattande åtgärder att få ner kostnaderna. Tillväxten och resultaten förväntas stärkas från och med 2025 men det tar tid att vända ekonomin i kommunerna och regionerna och stora utmaningar kvarstår för sektorn.
Maskrosbarn ställer sig positiva till flera viktiga och strategiska satsningar kring barn och unga i regeringens budget. Vi välkomnar särskilt regeringens välriktade satsningar på omställningen inom socialtjänsten, förbättrad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin och inrättandet av en försöksverksamhet med oberoende barnombud i civilsamhällesorganisationer. Maskrosbarn vill dock understryka att det kommer att krävas enorma investeringar av långsiktig och stabil karaktär framåt för att säkerställa att kommunerna och regionerna fullt ut har möjlighet att utföra sina viktiga välfärdsuppdrag. Vi tycker därför att det är bekymmersamt att regeringen väljer att inte höja de generella statsbidragen för kommuner och regioner. I ljuset av att det i årets budget även funnits ett ovanligt stort reformutrymme hade Maskrosbarn även önskat större och fler satsningar på socialtjänsten, vården och skolan.
Maskrosbarn efterfrågar även ett större barn- och barnrättsperspektiv i budgeten. Vi hade önskat att budgeten innehöll en tydligare barnkonsekvensanalys och barnens perspektiv bör inkluderas i den behovsanalys som föregår budgetarbetet.
I år presenterade regeringen ett förslag om en ny socialtjänstlag. Med anledning av den nya lagen står socialtjänsten inför ett stort förändringsarbete och en stor omställning av socialtjänstens arbetssätt förväntas ske under kommande år. I detta är resurssättning en viktig fråga för att säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar att ställa om till nya förebyggande, tillgängliga och tillitsskapande arbetssätt.
Maskrosbarn har länge påtalat behov av en reform av den sociala barn- och ungdomsvården. Maskrosbarn ställer sig därför mycket positiva till satsningar på området då vi utifrån vår målgrupp ser att socialtjänsten har en helt avgörande roll i att säkerställa att barn som lever i utsatthet får tillgång till skydd och stöd. Maskrosbarn vill dock understryka att omställningen inom socialtjänsten med anledning av den nya socialtjänstlagen kommer att kräva mycket stora ekonomiska satsningar och vi ser en stor risk i att de ekonomiska satsningarna som regeringen föreslår i budgeten inte är tillräckliga. Satsningarna måste ses i ljuset av att den kommande omställningen innebär en rejäl ambitionshöjning i en tid av nedskärningar där yrkeskåren går på knäna. Maskrosbarn vill också påtala att barnen vittnar om att den pressade ekonomin kan påverka deras möjlighet att få en insats beviljad och att de är väldigt medvetna om den pressade ekonomiska situationen. Ambitionshöjningar måste åtföljas av tillräcklig och långsiktig finansiering för att kunna genomföras, annars befarar Maskrosbarn att medel endast kommer att användas för att fylla svarta hål.
Runt om i landet görs nu omfattande läges- och behovsanalyser inför den kommande omställningen. Maskrosbarn vill i sammanhanget därför understryka vikten av att inkludera barnens perspektiv i dessa analyser och lyssna in barn och ungas egna erfarenheter, synpunkter och behov inför det kommande förändringsarbetet.
I omställningen mot ett mer förebyggande arbetssätt vill vi även betona vikten av att resurssättningen av det förebyggande arbetet inte riktas för snävt och endast tar sikte på brottsförebyggande satsningar. Vi ser en risk i att satsningarna som tar sikte på att möjliggöra en omställning inom socialtjänsten i alltför stor utsträckning fokuseras på det brottsförebyggande arbetet och att resurssättningen för det bredare förebyggande arbetet blir lidande. Ett gediget förebyggande arbete måste ske på flera olika nivåer, riktas till flera olika delar av samhället, ske i samverkan med flera olika aktörer och ha karaktären av både universellt förebyggande insatser och individuellt anpassade insatser.
Barn i vår verksamhet vittnar ofta om långa vårdköer till barn- och ungdomspsykiatrin och att det är svårt att som barn få snabb och tillgänglig vård vid psykisk ohälsa. Ungdomarna beskriver det som att man lotsas mellan flera olika vård- och samhällsinstanser där ingen riktigt vill ta ansvar för att säkerställa att barnet får vård och att det ofta behöver gå väldigt långt innan de får rätt hjälp. Maskrosbarn välkomnar därför satsningarna i regeringens budget på att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.
Maskrosbarn ser även positivt på att man satsar på att förstärka primärvårdens kompetens och vårdkapacitet att ta emot barn och unga med psykisk ohälsa. Ungdomarna på Maskrosbarn beskriver ofta att de inte ser primärvården som ett alternativ för att få behandling för sin psykiska ohälsa utan att de i första hand istället väljer att vända sig till elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin. Att stärka upp primärvården är därför viktigt, men måste åtföljas av riktade informationssatsningar och en barnanpassning av vårdverksamheten som gör det mer attraktivt för barn och unga att vända sig till primärvården vid psykisk ohälsa. Ansatsen att stärka primärvården är god då detta i bästa fall kan leda till en minskad belastning och ökad kapacitet för barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan.
Maskrosbarn anser att de enskilda satsningarna är positiva men att de inte är tillräckliga för att ge regionerna goda förutsättningar att ge barn och unga vård i tid. Endast tre miljarder av reformutrymmet på 60 miljarder avsätts till vården i regeringens budget och sektorsbidraget till sjukvården minskar med sju miljarder mellan 2024 och 2025. Satsningarna måste ses i en kontext där regionerna står inför ett mycket svårt ekonomiskt läge och stora besparingar. Maskrosbarn understryker därför behovet av generella statsbidrag för att ge regionerna långsiktiga planeringsförutsättningar.
Det är med stor glädje som vi konstaterar att en av satsningarna i budgeten innebär att regeringen initierar en försöksverksamhet med oberoende barnombud i civilsamhällesorganisationer som arbetar på enskilda barns uppdrag.
Detta är något som vi på Maskrosbarn har kämpat för under många år. Redan 2010 utvecklade Maskrosbarn stödet Barnombud och har sedan dess utifrån barnens önskan drivit frågan om att barn som behöver det ska erbjudas ett barnombud. Vi har många gånger påtalat att det system barnen försöker navigera i är byggt av och för vuxna. Därför är behovet av barnombud särskilt stort hos de barn som saknar en stabil vårdnadshavare som inte kan hjälpa dem i detta.
Ungdomarna i vår verksamhet har bland annat bidragit med sina åsikter, synpunkter och erfarenheter till den utredning som 2023 överlämnade förslaget till regeringen om att inrätta en försöksverksamhet (SOU 2023:40). Vi välkomnar regeringens budgetförslag i denna del och ser det som ett mycket viktigt steg i rätt riktning mot barnens önskan om att fler barn som har behov av stöd i sina myndighetskontakter ska erbjudas ett barnombud i samhället.
Maskrosbarn vill understryka att vi ser ett stort behov av satsningar på skolområdet för att stoppa nedskärningarna inom skolan och kompensera för tidigare besparingar. Maskrosbarn befarar att satsningarna inte är tillräckligt stora för att möta de utmaningar skolan står inför mot bakgrund av senaste årens svåra ekonomiska läge och efterlyser fler långsiktiga finansieringsformer som möjliggör för skolan att anställa mer personal och säkerställa att dessa anställningar kan finnas kvar över tid. Även om vi önskar att satsningarna i budgeten varit fler och större vill vi särskilt lyfta några utvalda satsningar på skolområdet.
Maskrosbarn ställer oss positiva till den fortsatta satsningen på skolsociala team. Barnen i vår organisation lyfter ofta att socialtjänsten behöver vara mer närvarande ute på skolorna för att sänka tröskeln till att våga söka hjälp. En ökad samverkan mellan skola och socialtjänst kommer att öka möjligheterna att i tid fånga upp barn som far illa och ge dem stöd.
Maskrosbarn tycker även det är positivt att kunskapsbidraget till skolan förstärks men hade önskat att höjningen hade förlängts efter 2025 för större långsiktighet och stabilitet i finansieringen. Huvudmännen använder främst kunskapsbidraget till personalförstärkningar. Detta går väl i linje med att barnen i vår verksamhet ofta efterfrågar fler trygga vuxna i skolan och skolpersonal vittnar om en mycket hög arbetsbelastning som påverkar deras förutsättningar att fånga upp barn i behov av stöd.
Maskrosbarn välkomnar satsningen på ett stärkt och samlat statsbidrag för personalförstärkningar och hoppas att dessa medel även kommer att användas för att förbättra elevhälsan. En ny undersökning från SKR visar att kommunerna idag har svårt att rekrytera personal till elevhälsan och det är svårt att hitta personal med rätt kompetens. Barnen i vår verksamhet efterfrågar ofta en mer tillgänglig elevhälsa, vilket gör satsningar av detta slag viktiga.
Maskrosbarn ser fram emot att följa regeringens arbete framåt. Vi vill påminna om vikten av att analysera vilken effekt enskilda satsningar får utifrån ett barnperspektiv och i detta arbete lyssna in barnen och professionen. En lyhördhet för barnens och professionens behov är den viktigaste nyckeln i att säkerställa välriktade och ändamålsenliga satsningar.
Särskilt på socialtjänstens område krävs en löpande utvärdering av reformen och barn och ungdomar behöver göras delaktiga i denna utvärdering. För att kunna avgöra om konkreta förändringar inom socialtjänsten faktiskt har resulterat i att fler barn och ungdomar nås av rätt stöd i rätt tid krävs att man lyssnar in barnens egna erfarenheter och åsikter. Att utvärderingen sker löpande är även viktigt för att kunna justera och anpassa riktningen i förändringsarbetet för att det hela tiden ska vara ändamålsenligt och verkningsfullt utifrån
barnens perspektiv.
Barnrättsjurist
076-721 02 66
Linn.n@maskrosbarn.org
