HAR DU DET JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS SÖ-TO kl. 20-22

Maskrosbarn logotyp
STÖTTA OSS
Skuldkänslor

Skuldkänslor

Att känna skuldkänslor för sin förälders beteende

Jag växte upp med en mamma som led av psykisk ohälsa. Jag minns en gång när jag och min syster var hos pappa en helg. Jag var 11 år, det var november och jag minns att den första riktiga snön hade kommit och det hade blivit så där riktigt kallt över natten. Vi vaknade upp på lördagsmorgonen och ville åka skridskor för första gången för i år, men hade såklart glömt skridskorna hos mamma där vi bodde varannan vecka. Mamma bodde inte jättelångt ifrån pappa, så vi åkte dit för att hämta de.

Min lillasyster och jag väntade kvar i bilen medan pappa gick in i garaget för att gräva fram skridskorna. Medan vi väntade fick jag en konstig känsla i kroppen och en klump i magen, men jag kunde inte sätta fingret på vad det var.

Det tog lång tid innan min syster och jag fick veta vad som hade hänt den dagen. Det visade sig att mamma låg medvetslös inne i huset medan vi bara var några meter ifrån och hämtade våra skridskor. Hon hade försökt att ta livet av sig och hade legat medvetslös i över 48 timmar. När hon vaknade ringde hon själv ambulansen och var arg över att hon inte hade lyckats. Hon blev inlagd på psykakuten, men bara efter någon dag lyckades hon övertala läkarna att det inte var så allvarligt och att hon skulle få åka hem.

När mamma berättade det för mig sa hon att det var mitt fel, eftersom vi hade bråkat precis innan vi åkte till pappa den helgen. Jag fick lova att inte berätta för min syster för hon var för liten för att förstå. Det var egentligen jag också, men av någon anledning tyckte hon att jag skulle veta om det.

Jag minns att jag blev väldigt rädd och kände väldigt mycket skuldkänslor eftersom mamma sa att det var mitt fel. Tänk om hon hade lyckats? Då hade jag behövt leva med den skulden resten av mitt liv. Och tänk om hon kommer försöka ta livet av sig igen? Kommer det då vara mitt fel?

Jag försökte göra allt i min makt för att inte mamma skulle bli arg, men ingenting fungerade. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, blev hon arg så var det mig hon tog ut det på. Mamma hotade ofta om att ta livet av sig och försökte även göra det några fler gånger.

Nu som vuxen vet jag att det aldrig är barnets fel när en förälder mår dåligt, och det är aldrig barnet som ska bära skulden för förälderns beteende. Hon var sjuk och hade behövt hjälp av andra vuxna och jag var ett barn som hade rätt att fortsätta vara ett barn.

Behöver du prata med någon?

Har du en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller utsätter dig för våld? Vi finns här för att hjälpa dig!

hitta hjälp här
Berättelser
Berättelser Högtider

Julteater

Jag gömde mig bakom fasaden och försökte trycka bort känslan av att vi inte var en normal familj. Jag gav mina föräldrar ett leende och klev ut på teaterscenen. Julen är en högtid som firas med familjen brukar det sägas. Min familj bestod av mamma och pappa, en helt vanlig familj.  En stor julgran i […]

Läs mer här
Berättelser
Maskroshjärta
Berättelser Föräldrar

Jag har en ny familj där jag är älskad

”Du är inte min dotter! Jag älskar inte dig!” Hela mitt hjärta gick i miljontals bitar, hur kunde man säga sånt hemskt till sitt egna barn?

Läs mer här
Berättelser
Tjej och kille julbakar
Berättelser Familj Jul

Att känna ansvar för sina syskon

Trots min bror och jag under en lång period inte bodde tillsammans så lyckades vi bevara vår relation och det är jag så tacksam för.

Läs mer här