Våld är varje handling riktad mot en annan person som orsakar smärta, skada, lidande eller skräck, eller som tvingar personen att göra något mot sin vilja. Det kan ta sig uttryck på flera sätt, däribland genom fysiska, psykiska, sexuella, latent eller ekonomiska kränkningar och övergrepp. Ibland kan barn vara utsatta för våld utan att de själv är medvetna om det.
Här kan du läsa om vad du kan göra för att uppmärksamma barn som blir utsatta, samt läsa mer om de olika typer av våld som finns.
Den 24 november bjuder vi på Maskrosbarn in till ett kostnadsfritt webbinarium. Här får du en djupare inblick i hur det är att växa upp i ett hem där det förekommer våld, och hur vardagen kan se ut för de barn vi möter i vår verksamhet.
Om du är orolig för att ett barn far illa hemma, kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Du kan vara anonym om du vill. Om barn ska få hjälp och skydd måste vi vuxna som är oroliga för barn våga agera.
Beställ affischer av oss och sätt upp dem i ditt närområde som t.ex. idrottshallen, gymmet eller i din lokala affär. Genom att sprida materialet kan du hjälpa fler barn att hitta till Maskrosbarn och våga berätta om hur de har det hemma, och få stöd för sin situation.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan vi förändra situationen för de barn som behöver det mest. Gå med i Maskrosbarns Community och få tips på enkla saker du kan göra i din vardag, men som kan ge stor effekt för ett barn i din närhet.
Psykiskt våld handlar ofta om ett mönster av handlingar som tillsammans kan orsaka stort psykiskt lidande, skapa rädsla och otrygghet samt bryta ned barnets självkänsla. Det kan exempelvis handla om att en förälder upprepade gånger kränker, förödmjukar eller förolämpar barnet, hotar det eller försöker kontrollera vad barnet gör och vem det träffar. Det kan också innebära att barnet skuldbeläggs, får höra nedvärderande kommentarer eller tvingas göra saker mot sin vilja. Även handlingar som var för sig kan uppfattas som mindre allvarliga, kan tillsammans få stora konsekvenser för barnets trygghet och mående.
Psykiskt våld kan också ta sig uttryck genom materiellt och latent våld.
Materiellt våld innebär att någon förstör eller skadar saker som har betydelse för barnet. Det kan exempelvis handla om att en förälder slår sönder barnets saker, förstör kläder eller andra personliga tillhörigheter. Det kan skapa en känsla av rädsla, maktlöshet och otrygghet hos barnet.
Latent våld handlar om den rädsla och otrygghet som kan finnas i hemmet, även när inget direkt våld pågår. Det kan handla om en hotfull stämning där barnet ständigt är på sin vakt och försöker läsa av en förälders humör för att undvika att något ska hända. Det kan vara uttalade hot om våld men också dolda som märks genom kroppsspråk och gester, sånt som kanske bara de inom familjen förstår men som är mer osynligt för andra.
Konsekvenser:
Ungdomarna bär med sig föräldrarnas ord, vilka med tiden blir till sanningar som formar deras egen självbild. De fortsätter att leva efter dessa invanda föreställningar och känner att spåren alltid kommer att finnas kvar.
“Och jag tror att jag har väldigt svårt att lita på folk efter det, för jag tänker väldigt mycket att varför vill den här personen lära känna mig, för jag är ju inte intressant. Att jag har väldigt svårt att öppna upp mig liksom för jag tänker att ingen bryr sig för min mamma har ju inte gjort det.” /Ungdom
Fysiskt våld kan ta sig uttryck på många olika sätt. Det kan exempelvis handla om att barnet blir slaget, sparkat, knuffat, draget i håret, utsatt för stryptag, upptryckt mot en vägg eller får saker kastade mot sig. För vissa barn är det fysiska våldet en återkommande del av vardagen och kan ha pågått under lång tid, medan andra barn har blivit utsatta vid enstaka tillfällen.
Konsekvenser:
På grund av psykiskt lidande, avsaknad av framtidstro eller synliga skador från fysiskt våld har flera ungdomar i perioder haft omfattande skolfrånvaro. Trots att de egentligen velat gå i skolan har det fysiska våldets konsekvenser tvingat dem att stanna hemma, vilket väckt en stor ledsamhet över att ha hamnat efter.
“Alltså jag har ju fått varit hemma från skolan väldigt många gånger, till exempel om du hade en blåtira och för typ såhär åttonde veckan i rad så kunde du inte förklara att du har gått in i en dörr, så då fick jag stanna hemma vilket i senare åldrar i skolan har påverkat att jag har ju inte varit med på lektioner…” /Ungdom
Barn kan utsättas för sexuellt våld på flera olika sätt, både genom fysiska handlingar och utan fysisk kontakt. Det kan exempelvis handla om att någon tar på barnet på ett sexuellt sätt, pratar med barnet på ett sexuellt sätt som upplevs obehagligt eller tvingar barnet att titta på sexuella handlingar. Det kan också handla om att barnet utsätts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp.
Sexuellt våld kan även innebära att någon försöker få barnet att utföra sexuella handlingar i utbyte mot exempelvis pengar, presenter eller andra saker. Barn kan utsättas för sexuellt våld både i den fysiska miljön och på nätet. Barn under 15 år har ett särskilt starkt skydd i lagstiftningen och kan inte samtycka till sexuella handlingar med en vuxen.
Konsekvenser:
Att sätta gränser för fysisk närhet blir ofta mycket svårt efter övergrepp, vilket gör att ungdomarna antingen tillåter gränsöverskridande kontakt eller helt stänger ute andra människor. Detta resulterar i att de antingen gör saker som inte känns bra eller uttrycker en stark oförmåga att överhuvudtaget klara av fysisk beröring.
”Det var så svårt att be om hjälp för jag skämdes och jag var övertygad om att ingen skulle tro på mig. Jag trodde inte ens att jag kunde påstå att jag blivit utsatt för sexuella övergrepp eftersom jag hade en bild av att man som utsatt sparkar, skriker och slåss för att göra motstånd och jag hade ju bara legat där.” /Ungdom
Försummelse innebär att en förälder eller annan vuxen som ansvarar för barnets omsorg inte tillgodoser barnets grundläggande behov. Det kan exempelvis handla om att barnet inte får tillräckligt med mat, att det saknas mat hemma eller att föräldern inte ser till att barnet får regelbundna måltider. Försummelse kan också handla om att barnet inte får den omsorg, trygghet och det känslomässiga stöd som det behöver.
Många av ungdomarna vi möter beskriver att de tidigt har fått ta ett stort ansvar i hemmet, ofta ett ansvar som egentligen tillhör de vuxna. Det kan handla om att de själva behöver laga mat, ta hand om yngre syskon eller ansvara för familjens ekonomi. För vissa barn blir det en del av vardagen att behöva ta hand om både sig själva och andra familjemedlemmar, samtidigt som deras egna behov inte blir tillgodosedda.
Konsekvenser:
Ungdomarna drabbas ofta av svår ångest, depression, panikattacker samt problem med sömn och koncentration. För flera av dem väcktes detta psykiska lidande tidigt och började redan i mycket ung ålder.
”Det värsta är att jag gjorde allt för att inget skulle märkas utåt till kompisarna. Jag försökte normalisera hela vårt liv fast det var så långt ifrån en normal vardag. Mina föräldrar hade inte koll på mig, de brydde sig bara inte.” /Ungdom
”I många år tänkte jag att våld endast innebar att en blev slagen, och det blev ju inte jag. Det jag inte förstod då men som jag vet nu är att jag levde i våldet varje dag hemma.”
”Ibland känns det som att mamma inte älskar mig och ibland är hon min bästa vän. Jag vet aldrig när hon kommer vända och det spelar ingen roll hur jag beter mig.”
”När jag var liten blev jag utsatt för vad jag idag vet kallas för sexuella övergrepp men det visste jag inte då. Det tog många år innan jag på riktigt kunde förstå och minnas vad som hade hänt. ”
I Maskrosbarns rapport ”Jag tyckte jag bodde i helvetet” berättar ungdomar om hur det känns att bli utsatt för våld av den som står dem allra närmast. Om våld och övergrepp inom hemmets väggar, där vi vill tro att barn alltid är som tryggast.