ÄR DU UNGDOM OCH HAR DET JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS!

STÖTTA OSS
Att vara ett maskrosbarn på sommaren

Att vara ett maskrosbarn på sommaren

Med låten “En blomstertid nu kommer” på hjärnan, springer jag med, fast inuti mig växer en klump i magen sig större och större. Nu är det sommar. Ledighet.

När klasskamraterna springer ut från skolans dörrar med ett leende på läpparna och med låten “En blomstertid nu kommer” på hjärnan, springer jag med, fast inuti mig växer en klump i magen sig större och större. Nu är det sommar. Ledighet. Två månader där det mesta är stängt och många bortresta. Två månader av stress och av känslan att inte riktigt ha någonstans att gå. Hur illa kommer det att vara hemma? Och varför kan inte jag få njuta av mitt sommarlov så som mina klasskamrater gör?

Sommartider betyder ännu mer alkohol. När jag känner doften av syrénbuskar förknippar jag det med min förälders fulla röst och andedräkt av rött vin. När jag rör mig på Stockholms somriga gator förknippar jag bara vägen hem med att klumpen i magen växer sig så stor att den når ända upp till halsgropen. Det enda jag vill är att styra över mitt eget sommarlov, att göra det jag vill för min egen skull och inte för min förälders. Men om jag inte finns där för henne, vem ska då finnas där? Jag rör mig närmre och närmre lägenheten, men jag känner mig bara längre och längre bort från någon form av trygg plats.

Jag har alltid levt på helspänn, särskilt under skollov. Jag var som min mammas personliga alkoholmätare som kontrollerade och mätte hur mycket hon druckit sedan jag sist hade varit hemma. Släktmiddagar, utefester och midsommar är exempel på tillfällen jag aldrig fick känna mig lugn. Idag vet jag att det inte är mitt, ett barns ansvar att hålla koll på sin förälder. Sommarlov ska vara något som ska förknippas med glädje, frihet och en chans att få vila från saker som kanske normalt skapar stress. Så var det inte för mig. Idag jobbar jag på att kunna njuta av saker som jag tidigare haft svårt för, exempelvis doften av syrénbuskarna eller smaken av flädersaft. Oron och ångesten jag haft över sommaren är idag inte lika stark, och mycket handlar också om att jag nu vet att jag inte är ensam med att ha det såhär, och ibland hjälper det iallafall lite att veta att den känslan av att vara ensam aldrig stämde, och att det finns en gemenskap mitt i allt det jobbiga. På något sätt ligger det något fint i det.

Behöver du prata med någon?

Har du en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller utsätter dig för våld? Vi finns här för att hjälpa!

hitta hjälp här
Berättelser
Rättigheter du har
Berättelser Rättigheter

Dina rättigheter

Människor har rätt till en massa olika saker för att de ska må bra. Det gäller både barn och vuxna. Du som ungdom har rättigheter i skolan, hemma, hos socialtjänsten, ja överallt. Dina rättigheter finns beskrivna på olika ställen till exempel i något som heter Barnkonventionen. Det är en text som innehåller allt som alla under 18 år har rätt till och i Sverige har vi som land skrivit under på att följa den. Vi har också lagar i Sverige där det står om barns rättigheter, till exempel socialtjänstlagen som socialtjänsten arbetar efter. Där står det bland annat vad du har för rätt till hjälp från socialtjänsten. Vi har mött många ungdomar som har träffat vuxna som inte tar deras rättigheter på allvar. Ungdomar som känner att de inte blir lyssnade på eller får den informationen som de önskar. Det vill vi ändra på - DU har en massa rättigheter som ingen vuxen får kränka. Därför är det viktigt att du vet vad du har rätt till, så att du kan säga ifrån eller ta hjälp av någon vuxen om någon kränker dina rättigheter. Om man växer upp med en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk tror vi på Maskrosbarn att det är det extra viktigt att känna till sina rättigheter. Du kanske för att det är oroligt hemma kommer i kontakt med socialtjänsten, polisen eller andra myndigheter eller så kanske det är dina föräldrar som kränker dina rättigheter. Då kan det vara bra att ha lite extra koll! Några exempel på viktiga rättigheter: • Du har alltid rätt att ta med dig någon när du ska till socialtjänsten. • Du har rätt att få prata med din socialsekreterare ensam utan dina föräldrar. • Du har alltid rätt att få information kring saker som rör dig, på ett sätt som du förstår. • Du har rätt att bli lyssnad på och tagen på allvar. Vuxna ska ta hänsyn till det du säger, tänker och tycker. • Du har också rätt att få information om din förälders diagnos eller sjukdom. Om du vill veta mer om vilka rättigheter du har så finns det flera sidor som är väldigt bra: Rättigheter om du har blivit utsatt för brott: Jagvillveta.se Mänskliga rättigheter: Umo.se Rättigheter i kontakt med socialtjänsten: Kollpasoc.se

Läs mer här
Berättelser
riskfaktorer
Berättelser Maskrosbarn Trygghet

Risk- och skyddsfaktorer

Svåra begrepp men väldigt viktiga att ha koll på tycker vi på Maskrosbarn. Alla människor har olika risk- och skyddsfaktorer i sina liv, oavsett vem du är och vad du har varit med om. Risk- och skyddsfaktorer kan finnas både i samhället du lever i, i din familj och inom dig själv. Enkelt förklarat är det olika saker som ökar chansen att må bra eller risken att må dåligt. Det är risker och skydd, för att du ska må på ett visst sätt eller fatta vissa beslut i livet. Några riskfaktorer kan t.ex. vara att ha en förälder som mår psykiskt dåligt och/eller dricker för mycket, att det är svårt för en i skolan, att man har svårt att sätta ord och tankar på sina känslor. Några skyddsfaktorer kan vara att ha bra kompisar, att ha någon annan vuxen som man litar på, att ha ett fritidsintresse eller att det går bra i skolan. Det här är inte som matte – det är inte så att bara för att man råkar ha många riskfaktorer och bara några få skyddsfaktorer så kommer det gå dåligt för en – vissa är mer eller mindre viktiga och starka. Det viktigaste är att vi är medvetna om dem! Varför är det här så viktigt att ha koll på då? Jo för att om vi har bra koll på oss själva, på hur vår situation ser ut och på hur det är runtomkring oss så kan vi fatta bättre beslut. Det finns massa saker som vi inte kan påverka, t.ex. hur vår förälder mår eller vilket område vi bor i. Men det fina är att det finns massor av saker vi faktiskt kan påverka. Vi på Maskrosbarn jobbar mycket med att stärka de olika skyddsfaktorerna som du har och att skapa nya! Det kan vara t.ex. att öva på att sätta ord på vad du egentligen känner och tycker, att öva på att försöka lita på nån bra vuxen som du känner eller att försöka be om hjälp i skolan så att den går bättre för dig. Kom ihåg att du kan göra massa saker som är fina och bra för dig själv, du är allra viktigast i ditt liv och det är viktigt att du tar hand om dig!  

Läs mer här
Berättelser
roller i familjen
Berättelser Föräldrar Maskrosbarn

Roller i familjen

Hela familjen påverkas när en förälder är sjuk. Man tar ofta på sig eller får olika roller för att hantera situationen. Det finns fyra roller som är vanligare än andra att man tar som ungdom. Att växa upp med en förälder som dricker för mycket, tar droger eller mår psykiskt dåligt påverkar en på många olika sätt. Känslor av stark oro, ansvar, skuld och skam är vanliga. Många ungdomar vi möter lär sig tidigt att tränga undan sina egna behov och känslor. För att orka sin hemsituation använder man sig ofta av olika typer av överlevnadsstrategier. Ett vanligt sätt är att ta på sig en eller flera roller i familjen. Här kan du läsa om fyra olika roller som är vanligt att ta. Clownen – ungdomar som tar denna roll försöker ofta få alla i familjen att vara sams, glada och må bra. Man försöker att själv dra till sig uppmärksamheten och lätta upp stämningen för att inte fokus ska ligga på problemen i familjen. Det är vanligt att försöka få alla att skratta och att man ofta inte blir tagen på riktigt allvar. Man har svårt att tänka på sig själv och gömmer sig bakom en clownmask. Rebellen – ungdomar som tar denna roll orsakar ofta bråk eller ställer till med kaos i sitt eget liv och i sin omgivning. Man visar tydligt sina känslor utåt och drar uppmärksamhet från familjens problem genom att själv sätta sig i svåra situationer. I skolan kan rebellen ofta missuppfattas och ses som jobbig. Tapetblomman – ungdomar som tar denna roll vill varken synas eller höras. Det blir ofta att ungdomen anpassar sig till sin omgivning så mycket att hen nästan inte märks. Att använda sig av detta skydd leder ofta till att ungdomen känner sig väldigt ensam och isolerad och försöker att inte vara i vägen i familjen, för att inte skapa mer problem. Hjälten – ungdomar som tar denna roll är oftast väldigt hjälpsamma i hemmet med att diska, laga mat, städa och ta hand om syskon. Hen tänker på alla andra före sig själv. Man är ansvarsfull, engagerad och försöker prestera så gått man kan. Det är vanligt att man har väldigt höga krav på sig själv. Ansvaret och att ofta bli "förälder till sin egen förälder" leder till att det inte finns så mycket tid att själv vara ungdom. De här rollerna kan vara olika beroende på situation, du kanske tar en roll hemma och en annan i skolan. Eller tar du flera olika roller samtidigt. Oavsett vilken roll du som ungdom känner igen dig i så är ingen roll bättre än någon annan men alla är väldigt vanliga. Det är inte konstigt att du som ungdom försöker hitta ditt sätt att hantera och klara av den situation du lever i. Men det viktiga är att du känner att du kan vara dig själv och må bra!

Läs mer här