Att komma till Maskrosbarn kändes som att komma hem

När du var ung gick du i stöd hos oss på Maskrosbarn, och nu som vuxen har du valt att vara coach åt en ungdom. Berätta lite om hur du kom du i kontakt med Maskrosbarn för första gången?

– Min mamma har så länge jag kan minnas haft ett alkohol- och spelmissbruk och min pappa har knappt varit med i bilden sen han åkte in i fängelse. Jag fick växa upp väldigt tidigt och blev nästan förälder till min förälder, jag fick bära mycket på mina axlar och jag fick ta mycket eget ansvar trots min unga ålder. Jag kom i kontakt med Maskrosbarn när jag var ungefär 16 år via tips från min skolkurator som kände till organisationen. Jag valde då att ta kontakt för att jag kände att jag var i behov av att vara omkring barn som gick igenom samma sak som mig och vuxna som klarat sig trots likande erfarenheter. Jag började gå på ungdomsgården Torsdagsmys när jag var ungefär 16 år gammal.

På vilket sätt hjälpte det dig att ta kontakt med oss?

– Att komma till Maskrosbarn kändes lite som att komma hem, det var en trygg plats med trygga vuxna. Vuxna som dessutom varit med om likande saker som mig. Att vara där gav mig hopp, hopp om att jag inte behövde bli som mina föräldrar och att jag kunde lyckas trots allt jag varit med om. Att få vara omkring andra barn som på riktigt förstod vad jag gick igenom, utan att ens behöva säga det högt var väldigt skönt. Jag behövde inte på något sätt förklara mig, men jag kände mig ändå sedd, hörd och förstådd. Innan jag kom hit kände jag mig väldigt ensam i allt jag gick igenom men efter att ha börjat i stödet kände jag att jag äntligen hade en plats där jag fick vara jag, där jag var viktig och där mina känslor och tankar spelade roll.

Det allra viktigaste jag tagit med mig är att jag duger precis som jag är och att allt jag varit med om inte på något sätt definierar mig som person. Det var aldrig mitt fel eller mitt fel. Att jag gått igenom jobbiga saker gör inte mig sämre än någon annan, om inte annat gör det mig starkare för jag har ju faktiskt klarat mig rätt bra ändå. Maskrosbarn har förändrat mitt liv för alltid. Maskrosbarn har hjälpt mig på många sätt, jag har lärt mig massor om mig själv och mina föräldrars problem och att det inte är mitt ansvar, jag har fått träffa människor som går igenom samma som mig och hittade en mycket fin gemenskap och det gav mig hopp om min framtid och mål att sträva mot.

Vad vill du säga till ungdomar som tvekar inför att kontakta Maskrosbarn?

– Gör det, gör det, gör det! Det kanske känns jätteläskigt, men det blir så himla bra sen. Det är verkligen så värt det, oavsett vilket stöd det än är du behöver eller söker. Du får prata med människor som faktiskt på riktigt förstår dig, och du får en jättefin gemenskap och till och med vänner för livet. Och känner du att det inte blev bra kommer ingen tvinga dig vara kvar eller göra något du inte vill. Men det finns såååå mycket bra saker som kan hända så det är 100% värt det, alla dagar i veckan.

Nu är du vuxen och har valt att själv bli coach åt en ungdom via Maskrosbarn. Vad fick dig att vilja bli det?

– Jag ville bli coach för jag kände att jag ville hjälpa ungdomar som har det tufft hemma. Jag kände att jag äntligen mådde så pass bra att jag kunde använda mina erfarenheter för att hjälpa någon annan som behöver det. Jag minns hur mycket det gav mig att få träffa vuxna som trots allt tagit sig ut på andra sidan och kände att jag själv ville vara det hoppet för någon.

Vad är det mest givande med att vara coach?

– Det mest givande med att vara coach är att få vara den trygga vuxna som jag själv hade behövt när jag var ung. Att varje vecka få se min ungdom växa, bli lite tryggare och lite starkare och känna att jag gör en riktig skillnad i någons liv är nog bland det finaste man kan få uppleva och det har jag turen att få göra som coach.