Vuxengissa

Uttryck då vuxna tar sig tolkningsföreträde i barns och ungas liv. När den vuxne tror sig veta bättre om den unges liv än den själv.

Situationen kan få allvarliga konsekvenser för den unge.

För barns rätt till stöd

Vi vill få ett slut på vuxengissningar bl.a. genom att:

Det tillsätts en statlig utredning som ser över socialtjänstens stöd till barn.
Det införs ett nationellt krav på kommuner att följa upp och utvärdera kvalitén på socialtjänstens stöd utifrån barns egna upplevelser.
Barn involveras i utvecklingen av stödinsatser.
Stödet till placerade barn stärks omedelbart genom rätten till en stödperson. Placering i familjehem, en insats som idag sätts in till de allra mest utsatta, är en boendeform – inte en stödinsats.

Fördjupa dig i frågan och våra förslag till förändring.

Barn vill ha ett slut på vuxengissningar och involveras i frågor som rör deras liv

I Sverige finns en bild av att det svenska skyddsnätet för barn är fungerande. Att barn kan vända sig till t.ex. socialtjänsten och få den hjälp de behöver och har rätt till enligt lag.

Barnen som vi på Maskrosbarn möter berättar dock om ett system som är gjort av och för vuxna, där barnens behov av stöd inte får styra och där deras röster vare sig hörs eller tas på allvar. Vuxna gissar vad barnen behöver och önskar få för hjälp, istället för att fråga dem.

2020 fick enbart 35 300 barn stöd genom socialtjänsten, samtidigt som mer än tiodubbelt så många barn lever i utsatthet och närmare 1 000 orosanmälningar görs dagligen, året runt. Stöden som erbjuds unga idag har i de flesta kommuner aldrig utvecklats eller utvärderats utifrån barnens behov. Det finns även en stor ojämlikhet över landet, vilket innebär att barns bostadsort påverkar vilken typ av stöd de kan få.