Skolan

Utdrag ur debattartikel publicerad i  i ETC 2 maj 2021: Det har tidigare visats på brister i uppdraget om en likvärdig skola. I och med pandemin riskerar glappet öka ytterligare och påverka stora elevgrupper. Extra utsatta är de barn som lever med föräldrar som missbrukar, har psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld, det vill säga fem-sex elever i varje klass. Om vi inte agerar nu så kan detta bli den största farsoten av dem alla och komma att påverka Sverige i generationer framåt. De 500 000 barn vars föräldrar har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld löper stor risk att själva drabbas av psykisk ohälsa samt att gå ut grundskolan utan fullständiga betyg. I spåret av pandemin larmas nu från olika håll att utsatta barn får det allt svårare. Förutom att barnen mår allt sämre, vilket samtalen till barnrättsorganisationer samt forskning visar, så riskerar denna grupp elever att halka efter i skolan då de sällan får stöd eller ro i hemmet för att klara studierna. Det behövs: En tydlig strategi från regeringen framåt som främjar barn som lever i utsatta hemmiljöer och deras chanser att nå kunskapsmålen och gå ut skolan med behörighet, utan, under och efter en kris. En konkret handlingsplan för lärare med kunskapsstöd, avsatta resurser och tid för att kunna upptäcka och finnas där för elever som behöver extra stöd. Att huvudmän och rektorer ges mer kunskap i frågan så att rektorerna kan stötta sin personal på ett relevant sätt för att skapa rutiner och mandat att agera. I alla handlingsplaner och strategier måste barnen själva göras delaktiga, det är en förutsättning för en likvärdig skola. Läs debattartikeln i sin helhet här.

De barn vi på Maskrosbarn möter vittnar ofta om att de inte får rätt förutsättningar utifrån sin situation att klara skolan och därför tycker vi att utredningen kring en mer likvärdig skola är otroligt viktig. Vi ser att utredningen saknar ett synliggörande av en stor målgrupp Hela 25 procent av alla barn i Sverige lever i familjer där minst en förälder har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld. En fjärdedel av de barnen går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet. Maskrosbarn ser ofta att målgruppen glöms bort i analyser kring en likvärdig skola och att alltför ofta får barnen inte rätt förutsättningar att klara skolgången och därmed inte sina rättigheter tillgodosedda. Vi anser att tydligare fokus bör läggas på faktorer rörande elevers hemsituationer när analyser görs kring likvärdighet, kunskapsnivåer och orsaker till att elever inte når sina kunskapskrav. Vi håller med om förslaget att stärka undervisningskompetensen Lärare behöver tidigt få rätt förutsättningar att kunna utföra det kompensatoriska uppdraget och göra skolan mer likvärdig. Redan i lärarutbildningen behöver det därför ingå kunskap om målgruppen barn som far illa hemma och hur lärare kan bemöta dem. Vi menar att kunskapen måste behandla både hur barnen ska upptäckas och vilket stöd och anpassning skolan behöver erbjuda. Vi håller med utredningen om vikten av att stärka elevhälsan Elevhälsan utgör en otroligt viktig del i skolan. Vi hade önskat att utredningen även hade synliggjort behovet av den interna samverkan på skolan, mellan elevhälsan och lärarkåren för att snabbare kunna identifiera och bemöta de elever som behöver extra stöd. Vi anser att det behöver tydliggöras med krav i skollagen vad det faktiskt innebär med en tillgänglig elevhälsa och vad miniminivån för den är för att elevhälsan ska få förutsättningar att göra ett bra jobb. Här kan du läsa hela remissyttrandet (pdf). Läs våra övriga remissvar här.

Våren 2019 släppte vi en rapport där över 2 000 elever och skolpersonal svarat på frågor kring utsatta barns skolgång. Utifrån rapporten tog vi fram ett lärarmaterial tillsammans med lärare och elever i syfte att stötta lärare att upptäcka de elever som har det jobbigt hemma. Resultatet visar bland annat att 72 procent av eleverna i rapporten uppger att deras hemsituation har påverkat deras skolarbete negativt och 58 procent av dem har aldrig berättat för en vuxen på skolan om hur de har det hemma. Samtidigt som 59 procent av lärarna upplever svårigheter att prata med sina elever om deras hemsituation och hur de mår. Ladda ner rapporten ”Fråga hur vi mår, inte hur det går” »