ÄR DU UNGDOM OCH HAR DET JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS!

STÖTTA OSS
Att ha en förälder som tar droger

Att ha en förälder som tar droger

Under min uppväxt har pappa haft väldigt många olika personligheter. Det var i alla fall vad jag trodde när jag var yngre.

Min pappa har, under hela mitt liv, missbrukat olika slags droger – och det var orsaken till varför han ständigt betedde sig annorlunda. I perioder kunde pappa vara fylld utav energi som aldrig tog slut. Då helt plötsligt började han springa till och från jobbet, vilket var flera mil. Han sov lite och spelade jämt hög musik och dansade runt i lägenheten. I andra perioder låg han ofta i soffan och verkade mest ledsen och svår att få kontakt med. Under de perioderna hittade jag alltid pillerburkar på konstiga ställen hemma och pappa sa att han tog dem för att han hade ont någonstans.

De värsta perioderna var när han hade tagit något som gjorde honom så påverkad att jag inte kände igen honom. En gång kom jag hem till en mörk lägenhet och såg att det lös från kylskåpet i köket. När jag gick in dit så såg jag att pappa har rivit ner mat och somnat lutandes in i kylen. Jag puttade lite på pappas arm och sa att han skulle gå och lägga sig i sängen istället. Då vaknade han till, vände sig emot mig, utan att säga ett ord och tittade på mig med en arg blick. Där och då blev jag fruktansvärt rädd för honom och sprang in på mitt rum. Strax efter kom pappa, öppnade dörren till mitt rum med en kökskniv i handen.

Han sa att han skulle gå ut och ta livet av sig. Och att det var mitt fel.

Han tog inte livet utav sig den natten. Men så här höll det på ofta och jag satt alltid på tåget hem från skolan och var orolig för vad jag skulle mötas av när jag kom hem. Jag visste att det var lika stor chans att jag öppnade dörren till musik och glatt humör – som att jag kunde öppna dörren och direkt bli utskälld för att jag var orsaken till varför pappa och hans tjej bråkade och var onyktra. Jag hade ständigt en klump i magen av oro när jag skulle kliva in genom ytterdörren.

Jag skämdes väldigt mycket över min pappa. Jag ville helst inte ta hem kompisar och jag vågade inte berätta för någon vuxen om hur det var hemma. När jag var 15år gammal fick jag nog. Då vågade jag berätta för mamma om hur det var hos pappa. Jag hade fått flytta till pappa några år tidigare för mamma blev fysiskt sjuk och kunde inte ta hand om mig under sin behandling. Mamma var frisk då och jag kunde flytta hem igen.

Ett halvår efter att jag flyttade till mamma, dog min pappa av en heroinöverdos. Han hade hittats i en trappuppgång.

På ett sätt började mitt liv här. Vilket säkert låter konstigt. Hela min värld rasade samman utav saknad, men samtidigt försvann många års oro, besvikelse och rädsla. Jag skulle inte behöva känna så längre. Och någonstans har jag vuxit upp med en känsla utav att det skulle hända en dag. Jag visste att pappa hade valt droger och alkohol före mig.

Tiden efter pappas död mådde jag väldigt dåligt. Jag saknade honom mer och mer för varje dag som gick. För oavsett vad han hade gjort mot mig, så var han ju min pappa och jag älskade honom. De stunder när han var nykter – var de bästa stunderna i livet. Då var han världens bästa pappa och det var den pappan jag saknade.

Men jag hade bestämt mig för att aldrig bli som min pappa och började fokusera mer på att ta igen skolan och få en bra utbildning. Jag märkte att jag i slutändan inte klarade av allt på egen hand, jag mådde för dåligt och hade inte fått stöd av någon vuxen att bearbeta pappas död. Vilket ledde till olika självskadebeteenden under flera år och slutade med att jag gick i behandling på ett ätstörningscenter. Det var först då jag fick hjälp att kunna bearbeta saker, sätta ord på känslor, förstå mina känslor. Och framför allt, våga acceptera känslan utav sorg och ångest. Det var okej att vara ledsen och jag fick förståelse om att alla beteenden jag hade haft – var konsekvenser utav min uppväxt.

Efter ett års behandling kunde jag för första gången stå på fötterna igen. Jag insåg att jag inte kunde trotsa alla odds på egen hand och jag är glad att jag tog emot den hjälp jag erbjöds. För jag hade aldrig klarat det själv.

Idag mår jag bra. Vilket jag aldrig trodde att jag skulle kunna göra när det var som allra värst. Men med hjälp lyckades jag ta mig genom allt.

Behöver du prata med någon?

Har du en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller utsätter dig för våld? Vi finns här för att hjälpa!

hitta hjälp här
Berättelser
Rättigheter du har
Berättelser Rättigheter

Dina rättigheter

Människor har rätt till en massa olika saker för att de ska må bra. Det gäller både barn och vuxna. Du som ungdom har rättigheter i skolan, hemma, hos socialtjänsten, ja överallt. Dina rättigheter finns beskrivna på olika ställen till exempel i något som heter Barnkonventionen. Det är en text som innehåller allt som alla under 18 år har rätt till och i Sverige har vi som land skrivit under på att följa den. Vi har också lagar i Sverige där det står om barns rättigheter, till exempel socialtjänstlagen som socialtjänsten arbetar efter. Där står det bland annat vad du har för rätt till hjälp från socialtjänsten. Vi har mött många ungdomar som har träffat vuxna som inte tar deras rättigheter på allvar. Ungdomar som känner att de inte blir lyssnade på eller får den informationen som de önskar. Det vill vi ändra på - DU har en massa rättigheter som ingen vuxen får kränka. Därför är det viktigt att du vet vad du har rätt till, så att du kan säga ifrån eller ta hjälp av någon vuxen om någon kränker dina rättigheter. Om man växer upp med en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk tror vi på Maskrosbarn att det är det extra viktigt att känna till sina rättigheter. Du kanske för att det är oroligt hemma kommer i kontakt med socialtjänsten, polisen eller andra myndigheter eller så kanske det är dina föräldrar som kränker dina rättigheter. Då kan det vara bra att ha lite extra koll! Några exempel på viktiga rättigheter: • Du har alltid rätt att ta med dig någon när du ska till socialtjänsten. • Du har rätt att få prata med din socialsekreterare ensam utan dina föräldrar. • Du har alltid rätt att få information kring saker som rör dig, på ett sätt som du förstår. • Du har rätt att bli lyssnad på och tagen på allvar. Vuxna ska ta hänsyn till det du säger, tänker och tycker. • Du har också rätt att få information om din förälders diagnos eller sjukdom. Om du vill veta mer om vilka rättigheter du har så finns det flera sidor som är väldigt bra: Rättigheter om du har blivit utsatt för brott: Jagvillveta.se Mänskliga rättigheter: Umo.se Rättigheter i kontakt med socialtjänsten: Kollpasoc.se

Läs mer här
Berättelser
riskfaktorer
Berättelser Maskrosbarn Trygghet

Risk- och skyddsfaktorer

Svåra begrepp men väldigt viktiga att ha koll på tycker vi på Maskrosbarn. Alla människor har olika risk- och skyddsfaktorer i sina liv, oavsett vem du är och vad du har varit med om. Risk- och skyddsfaktorer kan finnas både i samhället du lever i, i din familj och inom dig själv. Enkelt förklarat är det olika saker som ökar chansen att må bra eller risken att må dåligt. Det är risker och skydd, för att du ska må på ett visst sätt eller fatta vissa beslut i livet. Några riskfaktorer kan t.ex. vara att ha en förälder som mår psykiskt dåligt och/eller dricker för mycket, att det är svårt för en i skolan, att man har svårt att sätta ord och tankar på sina känslor. Några skyddsfaktorer kan vara att ha bra kompisar, att ha någon annan vuxen som man litar på, att ha ett fritidsintresse eller att det går bra i skolan. Det här är inte som matte – det är inte så att bara för att man råkar ha många riskfaktorer och bara några få skyddsfaktorer så kommer det gå dåligt för en – vissa är mer eller mindre viktiga och starka. Det viktigaste är att vi är medvetna om dem! Varför är det här så viktigt att ha koll på då? Jo för att om vi har bra koll på oss själva, på hur vår situation ser ut och på hur det är runtomkring oss så kan vi fatta bättre beslut. Det finns massa saker som vi inte kan påverka, t.ex. hur vår förälder mår eller vilket område vi bor i. Men det fina är att det finns massor av saker vi faktiskt kan påverka. Vi på Maskrosbarn jobbar mycket med att stärka de olika skyddsfaktorerna som du har och att skapa nya! Det kan vara t.ex. att öva på att sätta ord på vad du egentligen känner och tycker, att öva på att försöka lita på nån bra vuxen som du känner eller att försöka be om hjälp i skolan så att den går bättre för dig. Kom ihåg att du kan göra massa saker som är fina och bra för dig själv, du är allra viktigast i ditt liv och det är viktigt att du tar hand om dig!  

Läs mer här
Berättelser
roller i familjen
Berättelser Föräldrar Maskrosbarn

Roller i familjen

Hela familjen påverkas när en förälder är sjuk. Man tar ofta på sig eller får olika roller för att hantera situationen. Det finns fyra roller som är vanligare än andra att man tar som ungdom. Att växa upp med en förälder som dricker för mycket, tar droger eller mår psykiskt dåligt påverkar en på många olika sätt. Känslor av stark oro, ansvar, skuld och skam är vanliga. Många ungdomar vi möter lär sig tidigt att tränga undan sina egna behov och känslor. För att orka sin hemsituation använder man sig ofta av olika typer av överlevnadsstrategier. Ett vanligt sätt är att ta på sig en eller flera roller i familjen. Här kan du läsa om fyra olika roller som är vanligt att ta. Clownen – ungdomar som tar denna roll försöker ofta få alla i familjen att vara sams, glada och må bra. Man försöker att själv dra till sig uppmärksamheten och lätta upp stämningen för att inte fokus ska ligga på problemen i familjen. Det är vanligt att försöka få alla att skratta och att man ofta inte blir tagen på riktigt allvar. Man har svårt att tänka på sig själv och gömmer sig bakom en clownmask. Rebellen – ungdomar som tar denna roll orsakar ofta bråk eller ställer till med kaos i sitt eget liv och i sin omgivning. Man visar tydligt sina känslor utåt och drar uppmärksamhet från familjens problem genom att själv sätta sig i svåra situationer. I skolan kan rebellen ofta missuppfattas och ses som jobbig. Tapetblomman – ungdomar som tar denna roll vill varken synas eller höras. Det blir ofta att ungdomen anpassar sig till sin omgivning så mycket att hen nästan inte märks. Att använda sig av detta skydd leder ofta till att ungdomen känner sig väldigt ensam och isolerad och försöker att inte vara i vägen i familjen, för att inte skapa mer problem. Hjälten – ungdomar som tar denna roll är oftast väldigt hjälpsamma i hemmet med att diska, laga mat, städa och ta hand om syskon. Hen tänker på alla andra före sig själv. Man är ansvarsfull, engagerad och försöker prestera så gått man kan. Det är vanligt att man har väldigt höga krav på sig själv. Ansvaret och att ofta bli "förälder till sin egen förälder" leder till att det inte finns så mycket tid att själv vara ungdom. De här rollerna kan vara olika beroende på situation, du kanske tar en roll hemma och en annan i skolan. Eller tar du flera olika roller samtidigt. Oavsett vilken roll du som ungdom känner igen dig i så är ingen roll bättre än någon annan men alla är väldigt vanliga. Det är inte konstigt att du som ungdom försöker hitta ditt sätt att hantera och klara av den situation du lever i. Men det viktiga är att du känner att du kan vara dig själv och må bra!

Läs mer här