Intressepolitiskt program – för alla barns rätt till sin barndom

Det handlar om en socialtjänst som sätter barnens behov främst, en skola som är likvärdig för alla, en barnanpassad hälso- och sjukvård, samt en vuxenpsykiatri och missbruksvård med ett tydligare barnperspektiv. Utifrån dessa fyra fokusområden presenterar vi övergripande mål för varje område samt det som vi ser som nödvändiga åtgärder.

Maskrosbarn strävar efter ett samhälle där barn som har en förälder med ett missbruk, psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld har rätt till en trygg uppväxt. Med barnkonventionen som utgångspunkt genomsyrar tre grundläggande utgångspunkter Maskrosbarns intressepolitiska arbete:

Ökad delaktighet och inkludering av barn
Barn ska bli lyssnade på och vara delaktiga i de beslut som rör dem. Idag väger ofta föräldrarnas röster tyngre än barnens röster i kontakt med myndigheter. Det är särskilt viktigt för vår målgrupp att barnen blir inkluderade då deras problembild ofta skiljer sig från föräldrarnas problembeskrivning när det förekommer brister i hemförhållanden och bristande föräldraförmåga. Barns rätt till delaktighet består av flera delar: barnets rätt till information, att komma till tals och bli lyssnade på samt rätt till inflytande och självbestämmande.

Ökad jämlikhet för barn i hela landet
Barn har rätt till en likvärdig skola, vård och stöd, oavsett vilken del av landet man bor i. Det är en förutsättning för att barn med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld ska kunna få tillgång till stöd och skydd och få en så bra start som möjligt i livet. Idag ser vi att utbudet och kvalitén i stor utsträckning varierar mellan kommuner och regioner och att barns möjlighet att få tillgång till samhällets resurser skiljer sig mycket beroende på var i landet man bor.

Stöd utformat utifrån barns egna behov och önskemål
Barn i vår målgrupp ska få stöd av samhället som är anpassat efter barnets individuella behov och problembeskrivning. Stödet ska vara det som barnen behöver och efterfrågar samt vara frånkopplat föräldrarnas och familjens behov. Stöd behöver finnas kvar över tid. Att barn erbjuds sådant stöd i tid ska ses som en viktig del av det förebyggande arbetet.

Våra fyra fokusområden
I strävan mot att nå Maskrosbarns vision om att alla barn har rätt till sin barndom har vi ringat in fyra avgörande fokusområden där vi behöver se förändring för vår målgrupp:

• Socialtjänste
• Skolan
• Hälso- och sjukvården
• Vuxenpsykiatrin och missbruksvården

Socialtjänsten

Problembeskrivning
Socialtjänsten är den myndighet som har i uppdrag att ge stöd och skydd till barn som lever med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld. Socialtjänsten har idag svårigheter att klara av sitt uppdrag och alldeles för få barn får tillgång till ett tillräckligt stöd och skydd. Många kommuner befinner sig dessutom i tuffa ekonomiska lägen och resurserna räcker inte till. Socialtjänsten är på många platser i behov av mer personal och ökad kompetensförsörjning. Det finns en stor ojämlikhet över landet och var du bor påverkar vilket typ av stöd du kan få som barn. Vi ser att barns problembeskrivningar ofta försvinner i socialtjänstens utredningar och att det stöd som erbjuds i många fall utgår från föräldrarnas behov och perspektiv. Sverige har en stark lagstiftning kring föräldrarnas rättigheter kontra barns skydd och egna rätt till stöd. Många barn som vi möter vittnar om ett bristande bemötande från socialtjänsten, att de inte fått möjlighet att träffa sin socialsekreterare enskilt och att de tillfrågats om våldsutsatthet när deras våldsutövande förälder sitter i samma rum. Vi ser därför att mycket behöver göras inom socialtjänsten för att ge barn bättre förutsättningar att ge barn rätt skydd och stöd.

Maskrosbarns övergripande mål för socialtjänsten

• Att barn som har en förälder med ett missbruk, psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld ska ges förutsättningar att berätta om sin situation under trygga omständigheter. Barns röst ska tas på allvar och tillmätas stor betydelse.
• Att det stöd och de insatser som socialtjänsten tillhandahåller anpassas utifrån barnets problembeskrivning och behov samt får pågå så länge behovet kvarstår.
• Att socialtjänsten har tillräckligt med resurser för att personalen ska kunna tillgodose barn och ungas behov av stöd och skydd.
• Att socialtjänstens arbete utgår från ett barnrättsperspektiv och ett mer barnorienterat arbetssätt istället för nuvarande familjeorienterade synsätt.

Nödvändiga åtgärder
För att nå de övergripande målen för socialtjänsten ser Maskrosbarn att följande åtgärder måste vidtas:

• Vi vill se att regeringen avsätter ökade och långsiktiga resurser för att socialtjänsten ska kunna tillgodose barns behov av stöd och skydd. För att kunna uppfylla sitt uppdrag behövs resurser för att minska ärendemängden för socialsekreterarna, ökad tid för samtal med barn samt att göra socialtjänsten till en attraktiv och hållbar arbetsplats där barnens behov får styra, inte budgeten.
• Att regeringen tillsätter en nationell samordnare vars uppdrag är att, utifrån barns behov, granska och utvärdera socialtjänstens befintliga öppenvårdsinsatser samt ge förslag på nya öppenvårdsinsatser som socialtjänsten kan erbjuda barn. Samordnaren ska därefter ge lämplig myndighet uppdrag att, utifrån barns behov och önskemål, utveckla nya öppenvårdsinsatser.
• Att samtliga kommuner implementerar insatsen “Extravuxen”. Syftet med insatsen är att utifrån barn och ungdomars egna önskemål stötta de vars behov inte kan tillgodoses av nuvarande öppenvårdsinsatser men som inte uppfyller kraven för en placering.

Skolan

Problembeskrivning
Skolan ska vara likvärdig för alla och uppväga skillnader i barns förutsättningar. Detta för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig utbildningen oavsett förutsättningar. På grund av ansträngda resurser inom skolan riskerar skolpersonal att missa att fånga upp barn med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld. Elevhälsan är på många skolor inte rustad att ta emot alla elever som behöver dem och det finns en ojämlikhet i elevhälsans kapacitet och tillgänglighet över landet. I kombination med en otydlig ansvarsfördelning mellan elevhälsa och övrig skolpersonal, om vilka som ska fånga upp dessa barn, riskerar dessa barn att falla mellan stolarna. Skolan klarar i många fall idag därför inte av sitt kompensatoriska uppdrag. Samtidigt så är skolan ofta en trygg och viktig plats för många barn i vår målgrupp.

Maskrosbarns övergripande mål för skolan

• Att alla skolor får en långsiktig och stabil finansiering som möjliggör trygga vuxenrelationer och där skolan ges förutsättningar att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag så att barn i utsatta livssituationer kan uppmärksammas i större utsträckning.
• Att alla skolor har en tillgänglig och stark elevhälsa på plats som är rustad att ta emot de elever som har behov av stöd.
• Att skolan har en kontinuerlig och välfungerande samverkan med övriga samhällsaktörer för att stötta barn och unga i utsatta livssituationer.

Nödvändiga åtgärder

För att nå de övergripande målen för skolan ser Maskrosbarn att följande åtgärder behöver vidtas:

• Att skolorna genomför kunskapshöjande insatser för hur personal ska bli bättre på att upptäcka barn och unga i utsatta livssituationer och därmed skärpa sina rutiner för orosanmälningar.
• Införa en elevhälsogaranti med målet att åstadkomma ändamålsenliga tidsfrister för att få stöd och hjälp av elevhälsan.
• Att kommunen följer upp skolans ansvar att bjuda in socialtjänsten i syfte att informera barn, i likhet med det arbete som idag görs med Polisen och UMO. Genom att socialtjänsten är på plats i skolor i större utsträckning och möter barnen, kan relationer byggas med barn och unga så att de enklare ska veta vart de ska vända sig när de är i behov av stöd.
• Att införa psykisk hälsa på schemat, med ett särskilt fokus på psykisk ohälsa som en konsekvens av att växa upp i en utsatt hemsituation.

Hälso- och sjukvården

Problembeskrivning
Barn och unga med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom, eller som utsätts för våld har ofta problem med psykisk ohälsa och symptom som liknar de som uppstår vid neuropsykiatriska diagnoser, trots att anledningen i många av dessa fall är att de varit med om traumatiserande händelser. De behöver rätt stöd att bearbeta det de varit med om och få verktyg för att hantera sitt mående. Samtidigt vittnar barnen om att de ofta faller mellan stolarna, inte minst då steget mellan skolans elevhälsa och BUP blir för stort. I många regioner befinner sig BUP i ett ansträngt läge med långa köer och vi efterfrågar ett ökat fokus på kontinuerlig kontakt och samtalsstöd.

Maskrosbarns övergripande mål för hälso- och sjukvården

• Att barn vid behov ges snabb, tillgänglig och barnanpassad vård.
• Att barn erbjuds kontinuitet och långsiktighet i vården där hela barnets livssituation beaktas.
  Säkerställa att vården uppmärksammar barn i vår målgrupp, vid behov gör orosanmälningar och att barnet får information om socialtjänsten och vilket stöd som finns.

Nödvändiga åtgärder
För att nå de övergripande målen för hälso- och sjukvården ser Maskrosbarn att följande åtgärder behöver vidtas:

• Att det är ett lagstadgat krav att det ska finnas en första linjen mottagning i samtliga kommuner och ett tydliggörande av vad denna ska innehålla och erbjuda, samt att första linjens verksamhet ska barnanpassas för att stärka kapaciteten och förmågan att ta emot barn och unga i behov av samtalsstöd.
• Att det är ett lagstadgat krav att det ska finnas en ungdomsmottagning i varje kommun och ett tydliggörande av vad denna ska erbjuda för att kunna ge ungdomar det stöd de efterfrågar, samt att ungdomsmottagningarna resurssätts i tillräcklig utsträckning.
• Att förenkla för barn i en utsatt livssituation som söker vård och stöd att snabbt få hjälp. Detta genom att upprätta en tydlig aktör med uppgiften att hjälpa barnet vidare i sina vårdkontakter. En aktör som alla barn kan vända sig till för att få tillgång till rätt och anpassad vård och slippa att bli slussade runt i olika vårdinstanser (s.k. “en väg in”).

Vuxenpsykiatrin och missbruksvården

Problembeskrivning
Idag finns bestämmelsen Lex Therese 5 kap. 7 § § HSL, som är uppkallad efter Maskrosbarns grundare, Therése Sturesson. Den säger att vården, i kontakt med en vuxen patient som har missbruk eller psykisk sjukdom, ska uppmärksamma patientens eventuella barn och beakta deras behov av information, råd och stöd. Trots lagen saknas ofta tydliga rutiner inom vården på hur detta ska göras och det finns en osäkerhet bland hälso- och sjukvårdens personal kring vad informationen, råden och stödet ska bestå i. Ett bristande barnperspektiv och sekretess kring förälderns vårdsituation upplevs ofta som ett hinder vilket riskerar att lämna barnet i en utsatt situation.

Maskrosbarns övergripande mål med vuxenpsykiatrin och missbruksvården

• Att barn vars föräldrar vårdas för missbruk eller psykisk sjukdom uppmärksammas och får råd och stöd samt information anpassat utifrån individuella behov.

Nödvändiga åtgärder
För att nå de övergripande målen för hälso- och sjukvården ser Maskrosbarn att följande åtgärder behöver vidtas:

Att införa ett SKA-krav i hälso- och sjukvårdslagen (Lex Therese). Syftet med skärpningen är att hälso- och sjukvården i större uts[g]träckning uppmärksammar utsatta barns behov av råd, stöd och information.

• Att införa en ny sekretessbrytande bestämmelse i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det måste bli möjligt för vårdpersonal att bryta sekretessen när det anses vara nödvändigt för att kunna lämna information, råd och stöd enligt 5 kap. 7 § HSL.
• Att regionerna och enskilda vårdgivare tar fram och säkerställer att det inom verksamheterna finns tydliga rutiner för att uppmärksamma och vid behov orosanmäla om en vuxen patient har barn.
• Att regeringen avsätter medel som möjliggör för professionen [h]att genomföra kompetenshöjande insatser om hur man bemöter barn vars föräldrar vårdas för missbruk eller psykisk sjukdom och gör en bedömning kring vilket behov av information, råd och stöd barn har, samt hur man bäst tillmötesgår det behovet.

Avslutande ord

Avslutningsvis vill vi betona att alla barn har rätt till en trygg barndom – oavsett livssituation eller bakgrund. De barn som växer upp med en förälder som har ett missbruk, psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld bär ofta ett stort ansvar i det tysta. Det är samhällets ansvar att se dem, lyssna på dem och agera utifrån deras behov.

För att åstadkomma verklig förändring krävs ett tydligt barnrättsperspektiv i alla delar av samhället. Det räcker inte med goda intentioner – barn måste ges reella möjligheter till delaktighet, tillgång till likvärdigt stöd och insatser som utgår från deras egna erfarenheter och behov. Våra fyra fokusområden visar var förändring är möjlig och nödvändig, men också att det krävs samverkan, långsiktighet och politisk vilja för att nå dit.

Vi vet att tidiga och rätt anpassade insatser gör skillnad – inte bara här och nu, utan för hela barnets framtid. Att investera i dessa barn är att investera i ett mer hållbart och jämlikt samhälle.
Maskrosbarns vision är tydlig: alla barn har rätt till sin barndom. Det är en rättighet – inte en ambition. Nu är det upp till beslutsfattare, myndigheter och samhället i stort att säkerställa att den blir verklighet.