Meny
Barn och socialsekreterare slår larm. När socialtjänsten saknar insatser och resurser att agera, byggs sårbarhet in i samhällets grund. Socialtjänsten är en del av Sveriges grundläggande beredskap men i dag når den inte fram.
Barn lämnas utan stöd och problem tillåts växa. Förtroendet för samhället riskerar att gå förlorat. Se de allvarliga vittnesmålen från barn och socialsekreterare längre ned på sidan.
Barn som inte får det stöd de behöver riskerar en negativ utveckling. Man brukar tala om det sociala arvet. Det sociala arvet handlar om hur normer, värderingar, beteenden och livsvillkor förs vidare från föräldrar till barn. Arvet är inte bestämt, men det ökar sannolikheten att man följer liknande mönster som sin uppväxtmiljö. Man brukar även tala om konsekvenser och där är forskningen dyster. Den slår fast att bland barnen vi stöttar senare i vuxen ålder har:
Barnen har även dubbelt så hög risk att gå ut grundskolan utan behörighet.
Stöd direkt till barnet är avgörande eftersom det kan bryta negativa mönster i tid. Forskningen visar tydligt att desto tidigare ett barn får stöd desto större chans finns det att motverka en negativ utveckling. Genom trygga vuxna, rätt stödinsatser och möjlighet att prata om sina upplevelser kan barnet utveckla bättre strategier, stärkt självkänsla och hopp inför framtiden. Det minskar risken för lidande både här och nu och längre fram i livet, och ökar chansen att det sociala arvet inte förs vidare.
Förutom lidande här och nu beräknas barn som levt i en utsatt familjesituation kosta samhället nära 52 miljarder kronor per år i vuxen ålder.
Samhället skulle kunna minska sina kostnader med 32 miljarder kronor årligen om ohälsan i denna grupp kunde sänkas till den genomsnittliga nivån. Och bara genom att lyckas hjälpa 1% av de barnen innebär en samhällsbesparing på minst 500 miljoner kronor årligen.
För barn som lever i utsatthet ska socialtjänsten vara det yttersta skyddsnätet som fångar upp dem i tid och ger dem det stöd de behöver. En sedan länge, underfinansierad välfärd där socialsekreterare går på knäna leder till ett system i kris där barn inte får det stöd och skydd de har rätt till.
Statistik från 2024 och 2025 visar att glappet mellan lagens ambitioner och barnens verklighet är stort. Systemet är i dagsläget inte rustat för att möta barnen och deras behov.
Barnet osynliggörs i en pressad organisation När resurserna brister försvinner barnets rättigheter i administration och föräldrafokus.
När socialtjänsten inte är rustad för att ge individuellt stöd i tid, ökar risken för:
För att socialtjänsten ska kunna fullgöra sitt uppdrag och säkerställa barns rätt till stöd och skydd krävs tydliga politiska beslut och långsiktiga prioriteringar. Det handlar inte om enskilda justeringar, utan om att stärka systemets grundläggande förutsättningar. Följande förändringar är nödvändiga för att rusta socialtjänsten och säkerställa att barns rätt till stöd får genomslag i praktiken.
Vi vill se att regeringen avsätter ökade och långsiktiga resurser för att socialtjänsten ska kunna tillgodose barn behov av stöd och skydd. För att kunna uppfylla sitt uppdrag behövs resurser för att minska ärendemängden för socialsekreterarna, ökad tid för samtal med barn samt att göra socialtjänsten till en attraktiv och hållbar arbetsplats där barnens behov får styra, inte budgeten.
Vi vill se en nationell samordnare med uppdrag att se över socialtjänstens öppna insatser utifrån ett barnperspektiv. Samordnarens uppdrag ska vara att kartlägga och utvärdera nuvarande öppenvårdsinsatser samt utreda hur dessa motsvarar barns behov idag. Samordnaren ska därefter ge lämplig myndighet uppdrag att, utifrån barns behov och önskemål, utveckla nya öppenvårdsinsatser. Vi måste fylla de luckor i utbudet och kvalitén kring öppenvårdsinsatser som både professionen och barnen vittnar om.
Glappet är idag alldeles för stort mellan öppna insatser och placering. Det saknas dessutom öppenvårdsinsatser som utgår från barnets problembild och som möjliggör stöd för barnets skull, oavsett föräldrarnas samtycke och förändringspotential. Ett riktat statsbidrag säkrar att kommuner kan implementera insatser som utvecklats av externa parter, som fungerar för barn i utsatthet och som svarar mot de brister som forskningen identifierat.
Lämna ditt anonyma vittnesmål och bidra till vårt arbete där vi jobbar vidare i frågorna mot ansvariga politiker.
