JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS SÖ-TO kl. 20-22

Remissvar

Som remissinstans får vi chansen att föra fram barns åsikter i lagstiftningsfrågor och beslut som kan komma att påverka deras framtida liv.

Läs även
Debatter
Rapporter
Kommentarer

  • Remissvar

    För barn och unga i samhällsvård

    I mars 2024 lämnade vi på Maskrosbarn in vårt remissvar på betänkandet ”För barn och unga i samhällsvård”.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt Barnkonventionen

    I februari 2024 lämnade vi på Maskrosbarn över vårt remissvar på betänkande Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt Barnkonventionen. Vi är mycket positiva till det utredningen har kommit fram till och tillstyrker samtliga förslag. Vi vill särskilt lyfta hur föredömligt denna utredning gjort barn delaktiga. Barns röster, problembeskrivningar och behov finns med som en röd tråd genom hela betänkandet.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    En uppväxt fri från våld

    Maskrosbarn har i augusti 2023 skickat in ett remissvar till regeringen på utredningen En uppväxt fri från våld. Vi ställer oss väldigt positiva till att utredningen har lagt fram ett förslag till en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Tryggare hem för barn

    Vi ställer oss i stort positiva till förslagen, men anser att mer behöver göras för att stärka barns rättigheter, särskilt barnets rätt att komma till tals och höras i alla frågor som rör barnet.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Straffansvar för psykiskt våld

    Vi är väldigt positiva till förslaget att införa en särskild straffbestämmelse om psykisk misshandel i brottsbalken och anser att förslaget kan bidra till att stärka det straffrättsliga skyddet för våldsutsatta barn.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

    Maskrosbarn är väldigt positiva till förslagen i utredningen och ser tydligt att de kan leda till att stärka placerade barns rättigheter i Sverige. 
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Öppna insatser utan samtycke

    Maskrosbarns remissvar på rapporten Öppna insatser utan samtycke Maskrosbarn välkomnar Socialstyrelsens förslag och bedömningar gällande sänkt åldersgräns för öppna insatser i SoL (Socialtjänstlagen) samt att inte utvidga 22 § LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Vi anser att förslagen är en del i att stärka barns rättigheter generellt och ett viktigt signalvärde kring hur tungt barns bästa och behov ska väga.  Vi har arbetat under många år för att lyfta vikten av barns rätt till stöd för sin egen skull, oavsett om vårdnadshavaren samtycker eller inte. De barn vi möter är tydliga med att de vill få möjlighet till stöd även då deras föräldrar inte vill att de ska ha det eller ens deltar i socialtjänstens utredning. Vi vet dock att den befintliga lagstiftningen kring stödinsatser till barn från 15 år utan vårdnadshavares godkännande används i väldigt låg utsträckning och ser där att det grundläggande problemet framför allt är den praktiska tillämpningen. Därför ser vi väldigt positivt på Socialstyrelsens förslag om att vägledning till socialtjänsten kring det praktiska förfarandet behöver tas fram. Vi vill även lyfta vikten av att  barn görs delaktiga i ett sådant vägledningsmaterial samt i en eventuell utvärdering kring förslagets effekt på sikt. Läs hela vårt remissvar Öppna insatser utan samtycke (pdf). Läs våra övriga remissvar här.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    En sammanhållen vård för barn och unga

    Maskrosbarns kommentar Vården behöver i allt större utsträckning ses som en hälsofrämjande aktör för barn och unga, i enlighet med barnkonventionen artikel 24. Därför är vi på Maskrosbarn positiva till att utredningen valt att lyfta hur vården ska utvecklas till att bli likvärdig, rättvis och samordnad. Nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga Vi anser det vara viktigt att tydliggöra ramar och ansvar för hälsofrämjande insatser och att ett program tas fram för att just möta de rättigheter barn och unga har kring vårdbehov. Maskrosbarn vill lyfta vikten av att barn och unga själva görs delaktiga i framtagandet, redan från start då de är experter på sin livssituation, varför det bör ses som avgörande för att nå målet med ett hälsovårdsprogram. Vi har lång erfarenhet av att barn och unga först görs delaktiga i slutet av liknande processer vilket både kan försvåra en implementeringsprocess och gå emot barns rätt att göras delaktiga i processer som rör dem. Förstärkt samverkan mellan region och skolhuvudmän Skolan är en central plats för barn och unga och därför ser vi det som otroligt viktigt att vården samarbetar, förutom med socialnämnden, även med skolan. Vi vet att elevhälsan ute i landet inte är jämlik och har olika förutsättningar att se och höra barnen de möter. Vi möter ungdomar från hela landet som beskriver hur de ”bollas” runt mellan elevhälsan och primärvården, utan någon större hjälp. Varför vi anser att relevanta verksamheter behöver samverka kring ansvarsfrågan för att kunna erbjuda barn och unga den vård de har rätt till och i rätt tid. Omställningen till en god och nära vård behöver stärkas med ett barnrättsperspektiv Vi önskar att detta förslag även innebär att hälso- och sjukvården arbetar mer för att synas på barns arenor. För att uppnå en god och nära vård krävs att barn och unga känner sig trygga med att söka vård. Läs hela yttrandet här. Läs våra övriga remissvar här.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Lex Lilla hjärtat

    Lex Lilla hjärtat uppe i riksdagen Den 17 mars lämnade regeringen in fem viktiga förslag på lagändringar med syfte att stärka placerade barns rättigheter. Detta är ett viktigt steg i rätt riktning för att sakta förändra det faktum att föräldrars rätt tyvärr oftast väger tyngre än barns bästa när placering enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ska upphöra. Lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juli 2022. Läs mer nedan om våra kommentarer kring utredningen, och ta del av de förändringsförslag vi tagit fram tillsammans med barn som har erfarenhet av placeringar. Vi kommer fortsätta kämpa för ett helhetsgrepp kring placeringsfrågan och saknar bl.a. förslag kring hur hela placeringstiden kan göras tryggare och säkrare både för placerade barn och familjehem. Lex Lilla hjärtat i Dagens Nyheter 1 februari 2022
    Läs vidare här
  • Remissvar

    Förslag till ny socialtjänstlag

    Hållbar socialtjänst - En ny socialtjänstlag Maskrosbarn har under hela utredningstiden suttit med i en av utredningens referensgrupper och varit särskilt drivande i frågor kring barns delaktighet och rätten till barnombud. Därför ser vi allvarligt på att många delar i utredningen innefattar barnperspektivet ur den vuxnes ögon istället för ur barnets. Vi saknar också tydliga riktlinjer för hur barn själva ska göras delaktiga i beslut och insatser – något som vi vet är avgörande för att de ska få den hjälp de har rätt till. – Att socialtjänstlagen revideras tycker vi är positivt och, utifrån vår målgrupps behov, rent av nödvändigt. Men om en ny lag ska kunna bidra till verklig skillnad för våra barn måste den mycket tydligare genomsyras av ett barnrättsperspektiv, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn. Maskrosbarn är starkt kritiska till hur omfattande förändringar ska kunna ske när förslaget uttryckligen inte får vara kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Vi anser att risken är stor för att uppdraget blir en teoretisk skyldighet och inte en praktisk möjlighet. Här kan du läsa hela remissvaret (pdf). Läs gärna debattartikeln "En ny socialtjänstlag - ett steg i rätt riktning men långt ifrån målet". Läs våra övriga remissvar här.
    Läs vidare här
  • Remissvar

    En mer likvärdig skola

    De barn vi på Maskrosbarn möter vittnar ofta om att de inte får rätt förutsättningar utifrån sin situation att klara skolan och därför tycker vi att utredningen kring en mer likvärdig skola är otroligt viktig. Vi ser att utredningen saknar ett synliggörande av en stor målgrupp Hela 25 procent av alla barn i Sverige lever i familjer där minst en förälder har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld. En fjärdedel av de barnen går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet. Maskrosbarn ser ofta att målgruppen glöms bort i analyser kring en likvärdig skola och att alltför ofta får barnen inte rätt förutsättningar att klara skolgången och därmed inte sina rättigheter tillgodosedda. Vi anser att tydligare fokus bör läggas på faktorer rörande elevers hemsituationer när analyser görs kring likvärdighet, kunskapsnivåer och orsaker till att elever inte når sina kunskapskrav. Vi håller med om förslaget att stärka undervisningskompetensen Lärare behöver tidigt få rätt förutsättningar att kunna utföra det kompensatoriska uppdraget och göra skolan mer likvärdig. Redan i lärarutbildningen behöver det därför ingå kunskap om målgruppen barn som far illa hemma och hur lärare kan bemöta dem. Vi menar att kunskapen måste behandla både hur barnen ska upptäckas och vilket stöd och anpassning skolan behöver erbjuda. Vi håller med utredningen om vikten av att stärka elevhälsan Elevhälsan utgör en otroligt viktig del i skolan. Vi hade önskat att utredningen även hade synliggjort behovet av den interna samverkan på skolan, mellan elevhälsan och lärarkåren för att snabbare kunna identifiera och bemöta de elever som behöver extra stöd. Vi anser att det behöver tydliggöras med krav i skollagen vad det faktiskt innebär med en tillgänglig elevhälsa och vad miniminivån för den är för att elevhälsan ska få förutsättningar att göra ett bra jobb. Här kan du läsa hela remissyttrandet (pdf). Läs våra övriga remissvar här.
    Läs vidare här