ÄR DU UNGDOM OCH HAR DET JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS!

STÖTTA OSS
Remissvar

Remissvar

Som remissinstans får vi chansen att föra fram barns åsikter i lagstiftningsfrågor och beslut som kan komma att påverka deras framtida liv.

https://maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2021/10/maskrosbarn2-0015-scaled.jpg

En sammanhållen vård för barn och unga

Maskrosbarns kommentar Vården behöver i allt större utsträckning ses som en hälsofrämjande aktör för barn och unga, i enlighet med barnkonventionen artikel 24. Därför är vi på Maskrosbarn positiva till att utredningen valt att lyfta hur vården ska utvecklas till att bli likvärdig, rättvis och samordnad. Nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga Vi anser det vara viktigt att tydliggöra ramar och ansvar för hälsofrämjande insatser och att ett program tas fram för att just möta de rättigheter barn och unga har kring vårdbehov. Maskrosbarn vill lyfta vikten av att barn och unga själva görs delaktiga i framtagandet, redan från start då de är experter på sin livssituation, varför det bör ses som avgörande för att nå målet med ett hälsovårdsprogram. Vi har lång erfarenhet av att barn och unga först görs delaktiga i slutet av liknande processer vilket både kan försvåra en implementeringsprocess och gå emot barns rätt att göras delaktiga i processer som rör dem. Förstärkt samverkan mellan region och skolhuvudmän Skolan är en central plats för barn och unga och därför ser vi det som otroligt viktigt att vården samarbetar, förutom med socialnämnden, även med skolan. Vi vet att elevhälsan ute i landet inte är jämlik och har olika förutsättningar att se och höra barnen de möter. Vi möter ungdomar från hela landet som beskriver hur de ”bollas” runt mellan elevhälsan och primärvården, utan någon större hjälp. Varför vi anser att relevanta verksamheter behöver samverka kring ansvarsfrågan för att kunna erbjuda barn och unga den vård de har rätt till och i rätt tid. Omställningen till en god och nära vård behöver stärkas med ett barnrättsperspektiv Vi önskar att detta förslag även innebär att hälso- och sjukvården arbetar mer för att synas på barns arenor. För att uppnå en god och nära vård krävs att barn och unga känner sig trygga med att söka vård. Läs hela yttrandet här.

Läs vidare här
https://maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2020/07/anthony-fomin-Gee1LDFJRQc-unsplash-scaled.jpg

Lex Lilla hjärtat

Maskrosbarns kommentar Utredaren har lagt fram ett antal lagförslag för att stärka principen om barnets bästa i samband med att tvångsvården ska upphöra. Det handlar bland annat om vad som ska krävas för att en pågående LVU-vård ska kunna upphöra och hur uppföljningen av barnet ska gå till efter avslut. Föräldrars rätt väger fortfarande tyngre än barns bästa Maskrosbarn välkomnar flera av utredningens förslag, bland annat att socialnämnden ska bli skyldig att följa upp barn i sex månader efter att tvångsvården upphört. Däremot är vi kritiska till att förslagen i utredningen inte lämnat ett lagförslag om att barnets bästa ska kunna vara helt avgörande vid beslut om att vården ska upphöra. Detta trots att hela utredningen och alla förslag sägs syfta just till att stärka principen kring barnets bästa. Vi hade önskat att utredningen hade valt att lägga fram ett förslag kring att barnets bästa ska kunna vara avgörande vid beslut kring om en placering ska avslutas, där en av de viktigaste delarna för att bedöma detta borde vara barnets egna inställning och uttryckta behov. Utan detta förslag riskerar de andra att bli verkningslösa när det kommer till huvudsyftet med utredningen, att stärka barnets bästa. ”De förminskade det jag sa och ifrågasatte mina sanningar då de redan hade pratat med mina föräldrar som hade en annan version. Det kändes inte värt att försöka övertala och anstränga mig för att de skulle ta mig på allvar.”/Ungdom. Om regeringen ska kunna leva upp till de åtaganden som det innebar att göra barnkonventionen till lag och den ambition som då fanns att stärka synen på barn som rättighetsbärare måste det verkligen genomsyra lagstiftning som denna. Lagstiftning som rör några av de barn som har levt i allra störst utsatthet och är i allra störst behov skydd och stöd från samhället. – Vi är besvikna över att utredningen inte valde att gå längre vad gäller att stärka barns rättigheter i förslagen. Vi möter dagligen barn som är placerade och vet att de här förändringarna inte är nog. Tyvärr visar förslagen på att föräldrars rätt till sina barn fortfarande får väga tyngre än barnets bästa, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn. Vi saknar helhetsperspektivet  Vi önskar att utredningen hade tagit ett helhetsgrepp kring placeringsfrågan istället för att enbart fokusera på avslutning och uppföljning – vi saknar förslag kring hur hela placeringstiden kan göras tryggare och säkrare både för placerade barn och familjehem. Varför har barn med erfarenhet av placering inte har blivit involverade innan eller under utredningen? Maskrosbarn menar att barnens röster borde ha lyfts in tidigt i processen, helst redan när direktiven för utredningen skulle sättas. Det är under all kritik att barn och ungdomar med erfarenhet av placering inte har blivit involverade i utredningen eller ens tillfrågade om vilka frågor som faktiskt är viktiga för dem. Vi på Maskrosbarn möter ofta barn som är placerade i familjehem och som varit i många olika processer. Flera av dem berättar hur deras röster inte räknas, hur deras placeringar präglas av oförutsägbarhet och att det slutliga målet nästan alltid är att de ska återförenas med sina biologiska föräldrar. ”Jag fick ofta höra att målet var att jag skulle återförenas med mina föräldrar, att det var allra bäst för mig. Samtidigt hade jag polisanmält mina föräldrar för misshandel av mig och mina syskon.”/Ungdom Hur ska vi kunna tillgodose barnets bästa om vi inte lyssnar på barnen själva och gör dem delaktiga i processer och beslut som gäller deras liv? Maskrosbarns alla synpunkter utvecklas i remissvaret som går att läsa här. Till namninsamlingen Ett tryggt hem.

Läs vidare här
https://maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2021/02/maskrosbarn-2020-_8-scaled.jpg

Förslag till ny socialtjänstlag

Maskrosbarn har under hela utredningstiden suttit med i en av utredningens referensgrupper och varit särskilt drivande i frågor kring barns delaktighet och rätten till barnombud. Därför ser vi allvarligt på att många delar i utredningen innefattar barnperspektivet ur den vuxnes ögon istället för ur barnets. Vi saknar också tydliga riktlinjer för hur barn själva ska göras delaktiga i beslut och insatser – något som vi vet är avgörande för att de ska få den hjälp de har rätt till. – Att socialtjänstlagen revideras tycker vi är positivt och, utifrån vår målgrupps behov, rent av nödvändigt. Men om en ny lag ska kunna bidra till verklig skillnad för våra barn måste den mycket tydligare genomsyras av ett barnrättsperspektiv, säger Sandra Patel Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn. Maskrosbarn är starkt kritiska till hur omfattande förändringar ska kunna ske när förslaget uttryckligen inte får vara kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Vi anser att risken är stor för att uppdraget blir en teoretisk skyldighet och inte en praktisk möjlighet. Här kan du läsa hela remissvaret (pdf). Läs gärna debattartikeln "En ny socialtjänstlag - ett steg i rätt riktning men långt ifrån målet"

Läs vidare här
https://maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2020/07/moren-hsu-359121-unsplash-scaled.jpg

En mer likvärdig skola

De barn vi på Maskrosbarn möter vittnar ofta om att de inte får rätt förutsättningar utifrån sin situation att klara skolan och därför tycker vi att utredningen kring en mer likvärdig skola är otroligt viktig. Vi ser att utredningen saknar ett synliggörande av en stor målgrupp Hela 25 procent av alla barn i Sverige lever i familjer där minst en förälder har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld. En fjärdedel av de barnen går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet. Maskrosbarn ser ofta att målgruppen glöms bort i analyser kring en likvärdig skola och att alltför ofta får barnen inte rätt förutsättningar att klara skolgången och därmed inte sina rättigheter tillgodosedda. Vi anser att tydligare fokus bör läggas på faktorer rörande elevers hemsituationer när analyser görs kring likvärdighet, kunskapsnivåer och orsaker till att elever inte når sina kunskapskrav. Vi håller med om förslaget att stärka undervisningskompetensen Lärare behöver tidigt få rätt förutsättningar att kunna utföra det kompensatoriska uppdraget och göra skolan mer likvärdig. Redan i lärarutbildningen behöver det därför ingå kunskap om målgruppen barn som far illa hemma och hur lärare kan bemöta dem. Vi menar att kunskapen måste behandla både hur barnen ska upptäckas och vilket stöd och anpassning skolan behöver erbjuda. Vi håller med utredningen om vikten av att stärka elevhälsan Elevhälsan utgör en otroligt viktig del i skolan. Vi hade önskat att utredningen även hade synliggjort behovet av den interna samverkan på skolan, mellan elevhälsan och lärarkåren för att snabbare kunna identifiera och bemöta de elever som behöver extra stöd. Vi anser att det behöver tydliggöras med krav i skollagen vad det faktiskt innebär med en tillgänglig elevhälsa och vad miniminivån för den är för att elevhälsan ska få förutsättningar att göra ett bra jobb. Här kan du läsa hela remissyttrandet.

Läs vidare här