ÄR DU UNGDOM OCH HAR DET JOBBIGT HEMMA? CHATTA MED OSS!

STÖTTA OSS
Vad gör man på en stödgrupp?

Vad gör man på en stödgrupp?

Klockan är strax efter 20, det är måndagskväll, och jag har precis haft min stödgrupp! Idag var vi inte hela gruppen, tre tjejer mellan 15-18 år. Jag har följt tjejerna sedan våren 2011. 

Hej!

Klockan är strax efter 20, det är måndagskväll, vilket betyder att jag precis har haft min stödgrupp! Idag var vi inte hela gruppen, tre tjejer mellan 15-18 år. Jag har följt tjejerna sedan våren 2011.

Idag var jag trött och gled runt i mina haremsbyxor (något som kollegorna retat mig mycket för). Under fyra veckor har vi haft tema Acceptans som började med att de fick göra livslinjen en vecka, sedan sätta ord på sin historia och berätta för varandra.  Förra veckan fick de skriva en dikt eller text på en viss känsla som hade återkommit under deras uppväxt. Denna vecka skulle vi sätta musik och bild på deras känslor, vilket togs emot med många suckar och tjat på att slippa, varföööööör, Therese du måste fatta att vi går i skolan också!!! Det har blivit veckans tema, att de ska tjata sig ur övningarna. (Tjejerna som älskar att prata, skriva och vara kreativa.)

Detta slutade med att vi (jagade) varandra lite i vardagsrummet när vi störde Sandra – och hennes utskottsmöte – och jag berättade hur omöjliga tjejerna var..

Jag låg på golvet och skrev en text, tjejerna satt i olika soffor (och genomförde såklart uppgiften tillslut). Det är lite så det är, vi har högt i tak, vi skrattar ofta och mycket, vi kan inte lura dem att bara göra saker utan blir utfrågande i en kvart om uppgiftens syfte.

Tjejerna går i vår steg 3 grupp som vi kallar för Meningsfullhet, som är det sista steget i våra stödgrupper. De har gått igenom 3 år av stödgruppsmaterial. Vissa av dem har jag träffat varje vecka under flera år. Jag har fått följa med i brustna hjärtan, första fyllan, ångest inför gymnasiet, ångest inför studenten, alla problem och känslor för föräldrar, syskon och vänner. Jag tror och hoppas att jag får höra sanningen, som så få vuxna får höra av ungdomar. Och ibland vill jag bara låsa in dem och skydda dem mot världen när de pratar om alkohol och äldre killar (och jag tjatar på dem som en jobbig mamma).

Det jag älskar allra mest med att leda Stödgrupp är att få följa med i deras vardag i allt från ångest till glädje. I alla livets småsaker och oro för skolan och framtiden. Våra grupper handlar sällan om Mammas eller Pappas problem. Våra grupper handlar om våra ungdomar.

Det är en väldig skillnad. I sommar ska jag släppa gruppen, i alla fall som ledare varje vecka, då de går in i steg 4 som är en ungdomsgrupp som träffas utan ledare. Jag blir så glad när jag ser deras utveckling, men det gör lite ont i mitt mamma-hjärta att jag inte får ha kvällar som denna med min fina grupp.

All kärlek till er tjejer!

Behöver du prata med någon?

Har du en förälder som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller utsätter dig för våld? Vi finns här för att hjälpa!

hitta hjälp här
Berättelser
Berättelser Maskrosbarn

Utan dig skulle inte universum vara detsamma

Vi har alla drömmar. Någonstans vi vill med vårt liv. Min dröm är att ha ett liv som jag kan vara nöjd med, där jag får göra saker jag gillar att göra istället för att göra saker för att jag måste. Just nu har jag ganska många måsten, som det alltid är med skolan. Men jag vet att detta är vägen jag måste ta för att komma dit jag vill. Det är så lätt att fastna där man är, eller att se bakåt, istället för att blicka framåt och se vad man har att se fram emot. Det finns problem som tynger oss så oerhört, problem som kanske aldrig kommer försvinna helt. Vad som gäller då är att inse vad man kan göra åt det, och vilka problem man inte kan göra något åt. Det sägs att med tiden läker alla sår. Och det är sant, även om det känns som att vissa grejer kommer vara svåra att få att läka helt, så kommer allting i sinnom tid att göra mindre ont. Det kommer vara mindre svårt att ta sig fram dag till dag. När man minst anar det börjar man se framåt istället för neråt, man ser vägen framför, inte vägen man har vandrat. Jag tror att de valen vi gör i våra liv är det som gör oss till oss. Vi kommer alltid göra fel val emellanåt, men så länge vi vet var vi vill, så kommer vi göra allt för att ta oss dit. Oavsett vad du har för drömmar, kommer du alltid ha dem där, som en påminnelse om var du kan gå, så länge du bara försöker. Du vet om du bara tänker efter, att du har styrkan att göra precis vad du vill. För du är ett maskrosbarn.

Läs mer här
Berättelser
Berättelser Maskrosbarn

Att förlåta

Jag tänkte på en sak i helgen och det är att förlåta. Hur svårt det är att förlåta men också hur viktigt jag tror att det är. Det finns så mycket saker som vuxna har gjort ”mot” mig eller gjort mig illa utan att de menat det eller för att de helt enkelt inte varit kapabla till att handla bättre. (Bara att inse att ”de inte är kapabla till bättre” är SJUKT svårt att ens formulera för sig själv, lyckas man med det och accepterar det blir det ett förlåt i sig nästan.) I vilket fall, det är så mycket och så många gånger jag har känt mig orättvist och helt sjukt fel behandlad. Och det har jag verkligen rätt till. Jag har också rätt till att sörja de sakerna och må dåligt över dom. Att vara arg och förbannad och skrika och gråta. Men, jag har också rätt till att gå vidare, rätt till att förlåta och må bättre. Hat och sorg tar så otroligt mycket energi. Och missförstå mig inte, man ska få sörja så mycket man vill. Men när man känner sig redo så hoppas jag på att man ska kunna gå vidare och förlåta. För det ger sån frihet. Och en sån lättnad. Och framförallt mår ingen annan bättre av att du eller jag går runt och är arg, det är bara min energi det tar och det är bara jag som mår dåligt av det. Hmm...förstår ni vad jag menar? Sen är jag den första att erkänna att det är svårt och tar TID att förlåta eller gå vidare. Det är mycket jag inte förlåtit än, men de saker jag har förlåtit, känns fantastiskt skönt. Det är något man alltid får jobba på, i alla fall jag.

Läs mer här
Berättelser
Berättelser Maskrosbarn

Här är min hemlighet till dig

Du är helt unik. ”Du är helt unik. Du är här på jorden av en väldigt speciell anledning, ditt syfte. Du har allt du behöver för att leva upp till detta syfte och du gör det redan. Du behöver inte vara eller göra något för att motivera din plats på jorden, du äger den rätten enbart genom att existera. Du är helt perfekt som du är, där du är, just nu. Allt är som det ska vara. Allt du har gjort hittills i livet har varit helt i sin ordning. Du har lärt dig precis rätt saker och mött precis rätt människor. Allt svårt som du har gått igenom har varit av en anledning, som du kanske inte får veta i detta livet, men som finns där och kommer att uppenbaras för dig längre fram. All kärlek du har mött har varit helt och hållet avsedd för dig, oavsett om du har kunnat ta emot den eller inte. Allt som har varit är över och existerar inte mer. Nuet är allt du har. Och nu är allt som det ska vara. Framtiden är ett oskrivet blad – tills du sätter din penna till arket och börjar rita. Allt du verkligen tror dig om att kunna uppnå i livet ligger för dina fötter. Resan börjar i ditt hjärta. Allt är precis som det ska vara.”

Läs mer här